Brunnsarkivet och 12 frågor att ställa om brunnen innan du köper

Publicerad 10 november 2026 · Av Svenskt Vattenprov · 6 källor, varje uppgift länkad till lag, myndighet eller studie

Snabbt svar: SGU:s Brunnsarkiv innehåller läge, djup, jorddjup, foderrörslängd, dimensioner, kapacitet, vattennivåer och lagerföljd för landets brunnar; uppgifterna kommer från brunnsborrarna, som enligt lag rapporterat vattenbrunnar sedan 1976. [1] [2] Är brunnen borrad efter det är sannolikheten stor att SGU har en kopia av protokollet. [3] Resten tar du reda på på plats och av säljaren: lock, foderrör, marklutning, avstånd till avlopp, filter och tidigare problem – det Livsmedelsverket pekar ut som de vanliga orsakerna till förorenat brunnsvatten. [5]

Brunnsarkivet i korthet

Så söker du i Brunnsarkivet

Brunnsarkivet är SGU:s databas över enskilda brunnar. Den innehåller uppgifter om läge och tekniska data som djup, jorddjup, foderrörslängd, dimensioner, vattenkapacitet, vattennivåer, lagerföljder och vad brunnen används till, främst för bergborrade brunnar. [1] Uppgifterna söks i SGU:s kartvisare Brunnar: zooma in på fastigheten, klicka på brunnssymbolen och läs posten. Står där en kapacitet i liter per timme och ett djup har du redan de två viktigaste siffrorna – hur de läses står i guiden om brunnens kapacitet.

Uppgifterna finns för att lagen kräver det. Enligt lagen (1975:424) om uppgiftsskyldighet vid grundvattentäktsundersökning och brunnsborrning ska den som yrkesmässigt borrar lämna en skriftlig redogörelse till SGU inom tre månader, med bland annat jord- och bergarter, grundvattenytans nivå och resultat av provpumpning och vattenanalys om sådana gjorts. [2] Skyldigheten ligger på borraren, inte på fastighetsägaren, och SGU har enligt sin egen FAQ i många fall en kopia på brunnsprotokollet när vattenbrunnen är borrad efter 1976. [3] Sedan 2019 kan även privatpersoner registrera sin brunn. [1]

Brunnsprotokollet: den enda handlingen som beskriver brunnen

Normbrunn -16 kallar brunnsprotokollet den i de flesta fall enda handling som beskriver brunnen. Kapacitetsdelen anger typ av kapacitetsmätning, uppmätt flöde i liter per timme, hur mycket vattenytan sjönk och stabil grundvattennivå under markytan. [4] Livsmedelsverkets faktaskrift kallar protokollet en värdehandling som ska följa med fastigheten vid försäljning, och entreprenörer vill i regel se det före högtrycksspolning eller fördjupning. [5] [6] Be säljaren om originalet; saknas det, be SGU om kopian.

Protokollet visar också om brunnen är byggd som den ska. Normbrunn -16: brunnen ska vara tät minst två meter ner i fast berg och minst sex meter från markytan, och rekommenderat minsta avstånd mellan brunn och avlopp är 30 meter. [4] Ett kort foderrör i tunt jordtäcke är en brunn som lätt tar in ytvatten.

Det du ser med egna ögon

En borrad brunn ska inte ta in ytligt vatten. Livsmedelsverket räknar upp hur det ändå sker: trasigt brunnslock, ytvatten som rinner mot brunnen i stället för bort, saknad borrtopp, sprickor mellan foderrör och berg, otäta svetsfogar och rörgenomföringar. Foderröret bör sticka upp ett par decimeter ovan mark och locket vara tätt och helt – ett otätt eller trasigt lock är en vanlig orsak till förorenat brunnsvatten. [5]

Tolv frågor till säljaren

1. Finns brunnsprotokollet, och får jag en kopia? [4] [6]
2. Vilket år borrades (eller grävdes) brunnen, och av vem? [2]
3. Hur djup är den och hur långt är foderröret? [1] [4]
4. Vilken kapacitet mättes, och har vattnet någon gång tagit slut? [4] [6]
5. När togs senaste vattenanalys, och får jag se rapporten? [5]
6. Har någon analys visat anmärkning eller otjänligt – vad gjordes? [5]
7. Finns filter, UV eller avskiljare installerade, och varför sattes de in? [5]
8. Var ligger avloppsanläggningen i förhållande till brunnen? [3] [4]
9. Har brunnen spolats, filmats eller fördjupats? [5]
10. Delas brunnen med någon, eller ligger den på annan fastighet? (servitut eller samfällighet)
11. Hur gamla är pump, hydrofor och tryckkärl, och när servades de? [5]
12. Är brunnen registrerad i Brunnsarkivet? [1]

Svaren är inte bara information. Riktiga uppgifter från säljaren begränsar säljarens felansvar, och det du fått veta utvidgar din undersökningsplikt – läs mer i guiden om undersökningsplikten. Vilka ämnen du sedan analyserar står på Vattenprov vid husköp.

Källor

Varje uppgift om lag, myndighetsråd och siffror kommer från en av källorna nedan. Hänvisningarna i texten anger numret.

1. Brunnsarkivet – SGU, 2021. Brunnsarkivet (dataprodukten Brunnar) innehåller uppgifter om enskilda brunnars läge och tekniska data som djup, jorddjup, foderrörslängd, dimensioner, vattenkapacitet, vattennivåer, lagerföljder och vad brunnen används till. Uppgifterna gäller främst bergborrade brunnar och kommer från de uppgifter som brunnsborrare sedan 1976 enligt lag skickar till SGU; sedan 2019 kan även privatpersoner registrera sin brunn, vilket enligt SGU gör det lättare för räddningstjänsten att skydda brunnen vid utsläpp, för andra som ska borra att ta hänsyn till den och för kommunen att se den i planeringen.
2. Lag (1975:424) om uppgiftsskyldighet vid grundvattentäktsundersökning och brunnsborrning – Sveriges riksdag (Svensk författningssamling), 1975. Enligt 1 § är den som yrkesmässigt utför borrning, rördrivning, grävning eller liknande arbete för att undersöka eller tillgodogöra sig grundvatten (eller värme ur berget, tillägg genom lag 1985:245) skyldig att skriftligen lämna en redogörelse för arbetet och dess resultat till SGU. Enligt 3 § ska redogörelsen innehålla tid och plats, ändamål, omfattning och tekniskt utförande samt påträffade jord- och bergarter, och om grundvatten påträffats även grundvattenytans nivå, resultat av provpumpning och vattenanalys om sådana gjorts; enligt 4 § ska den lämnas inom tre månader efter avslutat arbete.
3. Frågor och svar om brunnar (bland annat 'Har SGU en kopia på mitt brunnsprotokoll?' och 'Behöver jag anmäla en ny brunn till kommunen?') – SGU, u.å.. SGU har i många fall en kopia på brunnsprotokollet: är vattenbrunnen borrad efter 1976 (energibrunn efter 1985) är sannolikheten stor att SGU har uppgifter om den, och det är brunnsborraren, inte fastighetsägaren, som är skyldig att lämna brunnsuppgift. Vattenbrunnar för enskild vattenförsörjning (1–2 familjer) kan i normala fall anläggas utan anmälan enligt miljöbalken, men speciella regler brukar gälla i vattenskyddsområde, en anmälan enligt 6 kap. 5 § plan- och byggförordningen kan krävas, kommuner kan införa tillståndskrav vid knapphet på sött grundvatten, och vattentäkt för fler än två familjer är alltid tillståndspliktig. Borrentreprenörens rekommenderade minsta avstånd mellan brunn och avlopp är 30 meter.
4. Vägledning för att borra brunn – Normbrunn -16 – SGU, 2016. Brunnsprotokollet är i de flesta fall den enda handling som beskriver brunnen, och dess kapacitetsdel anger typ av kapacitetsmätning (blåsning, flottörmätning eller pumpning), uppmätt flöde i liter per timme, hur mycket vattenytan sjönk vid mätningen och stabil grundvattennivå under markytan. En nyanlagd bergborrad brunn i urberg ger normalt 100–1 000 liter per timme, och för ett normalt hushåll räcker oftast 50–100 liter per timme. Brunnen ska vara tät minst två meter ner i fast berg och minst sex meter från markytan, och rekommenderat minsta avstånd mellan brunn och avlopp är 30 meter.
5. Borrad brunn – underhåll och vanliga problem – Livsmedelsverket, 2026. En borrad brunn ska inte ta in ytligt vatten; det kan ske om brunnslocket är trasigt, om ytvatten rinner mot brunnen i stället för bort från den, om borrtopp saknas, om det finns sprickor mellan foderrör och berg eller om svetsfogar och rörgenomföringar är otäta. Foderröret bör sticka upp ett par decimeter ovan mark, locket ska vara tätt och helt – ett otätt eller trasigt lock är en vanlig orsak till förorenat brunnsvatten – och Livsmedelsverkets underhållsprogram anger kontinuerlig översyn av område och lock, årlig kontroll av säkringar och kablar, vattenprov vart tredje år (varje år med små barn eller fler än två hushåll) och filmning/spolning vart tionde år. Entreprenörer vill i regel se brunnsprotokollet före högtrycksspolning eller fördjupning.
6. Dricksvatten från små dricksvattenanläggningar för privat bruk – faktaskrift (uppdaterad februari 2026) – Livsmedelsverket, 2026. Det är ganska vanligt att vattenbrist uppstår vid överlåtelse eller försäljning av hus eftersom olika hushåll har olika vattenförbrukning, och faktaskriften anger därför att det är värdefullt att låta göra såväl en kvantitativ som kvalitativ undersökning av vattentäkten i samband med fastighetsköp; tidigare analyser och brunnsprotokollet kan också ligga till grund för bedömningen av brunnens kvalitet och kapacitet. Långvariga provpumpningar görs vanligtvis inte vid små anläggningar och kan vara olämpliga i kustnära områden, där stora uttag riskerar saltvatteninträngning.

Vanliga frågor

Hur hittar jag uppgifter om en brunn?

I SGU:s kartvisare Brunnar, som bygger på Brunnsarkivet. Uppgifterna kommer från brunnsborrarnas lagstadgade rapportering sedan 1976, så borrade brunnar efter det finns oftast med. [1] [3]

Vad står i ett brunnsprotokoll?

Läge, utformning, djup, foderrör och kapacitet: typ av mätning, flöde i liter per timme, avsänkning och stabil grundvattennivå. Livsmedelsverket kallar det en värdehandling för fastigheten. [4] [6]

Hur långt från avloppet ska brunnen ligga?

Rekommenderat minsta avstånd enligt Normbrunn -16 och SGU:s FAQ är 30 meter; SGU anger 50 meter som önskvärt för grävda brunnar uppströms föroreningskällor. [3] [4]

Måste brunnen vara registrerad?

Nej. Borraren är skyldig att rapportera, inte fastighetsägaren, och sedan 2019 kan privatpersoner registrera frivilligt – SGU pekar på nyttan för räddningstjänst, andra som borrar och kommunens planering. [1] [3]

Nästa steg

• Räcker vattnet? – så läser du kapaciteten du hittade.
• Servitut och gemensam brunn – när brunnen inte ligger på tomten.
• Vattenprov vid husköp – analysen som protokollet inte kan ersätta.