På den här sidan har vi samlat aktuell statistik och nyckelfakta om brunnsvatten i Sverige baserat på officiella källor från Sveriges geologiska undersökning (SGU), Livsmedelsverket och Strålsäkerhetsmyndigheten. All data uppdateras löpande. Mer fördjupning hittar du i vår kunskapscenter med 76 vattenparametrar och på vår blogg om brunnsvatten.
Snabba fakta om svenska brunnar
Vattenkvalitet i svenska brunnar
Enligt SGU:s omfattande studie av 30 000 brunnar (2007–2019) har endast 18 % av svenska brunnar helt tjänligt vatten utan någon anmärkning.
66 % har vatten som är tjänligt med anmärkning – detta innebär oftast estetiska problem som järnfläckar eller tekniska problem som kalkavlagringar, men kan också inkludera hälsomässiga anmärkningar som behöver åtgärdas.
16 % har otjänligt vatten som inte bör användas till dryck eller matlagning. Av dessa har 8 % mikrobiologiska problem (bakterier), 7 % kemiska problem (metaller, nitrat etc.) och 1 % har problem av både mikrobiologisk och kemisk natur.
Källa: Sveriges miljömål – Grundvatten av god kvalitet, baserat på SGU:s brunnsdata.
Vanligaste problemen i svenska brunnar
De vanligaste problemen i svenska brunnar, rangordnade efter förekomst:
1. Bakterier (35 %) – Det absolut vanligaste problemet, särskilt i grävda brunnar där upp till 35 % har otjänligt vatten på grund av bakterieförorening. Orsakas av att ytvatten eller avlopp läcker in i brunnen. Värst under sommaren och efter kraftiga regn. Läs mer om E.coli och koliforma bakterier.
2. Järn & Mangan (30 %) – Mycket vanligt i Sverige på grund av naturligt höga halter i marken. Ger metallsmak, brunfärgat vatten och orange/svarta fläckar på porslin och tvätt. Främst ett estetiskt problem men höga manganhalter kan påverka spädbarn. Läs mer om järn och mangan.
3. pH-problem (20 %) – Surt vatten (lågt pH) är vanligt i skogsbygder och kan korrodera kopparrör. Hårt vatten (högt pH) är vanligt i kalkrika områden och ger kalkavlagringar. Läs mer om pH.
4. Radon (15 %) – Vanligt i bergborrade brunnar i granitområden. Radon avgår från vattnet till inomhusluften och ökar risken för lungcancer vid långvarig exponering. Läs mer om radon.
5. Metaller (10 %) – Arsenik, bly och kadmium förekommer naturligt i vissa bergarter men utgör allvarliga hälsorisker även vid låga halter.
6. Fluorid (8 %) – Sedan 1 januari 2026 har gränsvärdet för fluorid sänkts från 6,0 mg/L till 1,5 mg/L. Detta innebär att cirka 8 % av alla brunnar som tidigare var godkända nu klassas som otjänliga.
Estetiska problem i brunnsvatten
Många brunnar har estetiska problem som inte är hälsofarliga men påverkar vardagen. Järn och mangan är de absolut vanligaste, följt av hårt vatten (kalk) och färg/lukt från humusämnen.
Bakterieförekomst per brunnstyp
Grävda brunnar har 3,5 gånger högre risk för bakterieförorening jämfört med bergborrade brunnar. Detta beror på att grävda brunnar är grundare och mer exponerade för ytvatten.
Tungmetaller som kan påverka hälsan
Dessa tungmetaller förekommer naturligt i svenskt berg men kan utgöra allvarliga hälsorisker:
Bly (4,2 % över gränsvärdet): Särskilt farligt för barn och foster. Påverkar nervsystemet och hjärnan. Kan komma från både gamla blyrör och naturligt från berggrunden. Barn är extra känsliga eftersom bly påverkar hjärnans utveckling. Läs mer om bly.
Arsenik (2,0 % över gränsvärdet): Naturligt i sulfidmineraler i vissa bergarter. Långvarigt intag kan ge kroniska hälsoeffekter som cancer, hjärt-kärlsjukdomar och hudförändringar. Vanligast i Bergslagen och vissa delar av Norrland. Läs mer om arsenik.
Kadmium (0,8 % över gränsvärdet): Kan skada njurar, skelett och öka risken för hjärt-kärlsjukdomar vid långvarigt intag. Små barn och personer med låga järnnivåer är särskilt utsatta. Läs mer om kadmium.
Uran: Finns naturligt i granit och kan påverka njurfunktion. Förhöjda halter har setts i vissa kommuner i Västmanland och andra områden med uranrik berggrund. Läs mer om uran.
Fluorid i brunnsvatten – ny gräns från 2026
Från 1 januari 2026 har gränsvärdet för fluorid i dricksvatten sänkts dramatiskt från 6,0 mg/L till 1,5 mg/L. Detta innebär att tiotusentals brunnar som tidigare var godkända nu klassas som otjänliga.
8 % över gränsen (ca 95 000 brunnar): Cirka 8 % av Sveriges 1,2 miljoner brunnar ligger över det nya gränsvärdet på 1,5 mg/L och har därmed otjänligt vatten. Höga fluoridhalter är särskilt riskabelt för barn då det kan påverka tandutvecklingen och skelettets mineralisering.
92 % under gränsen: Majoriteten av Sveriges brunnar ligger under 1,5 mg/L och uppfyller det nya kravet.
Åtgärd: Det effektivaste sättet att reducera fluorid är genom omvänd osmos (RO-filter), som kan ta bort upp till 95 % av fluoriden i vattnet. Läs mer om fluorid och riktvärden.
Kostnad att borra brunn i Sverige
Total kostnad för en bergborrad brunn varierar mellan 60 000 och 120 000 kr, beroende på djup, markförhållanden och geografisk placering. Genomsnittskostnaden ligger på cirka 90 000 kr.
- Borrning (45 000 kr i snitt): Själva borrarbetet. Kostnaden per meter varierar mellan 400 och 800 kr beroende på berggrund. Djupare brunnar kostar mer.
- Pump & installation (22 000 kr): Nedsänkbar pump, installationsarbete, elkoppling och ev. styrautomatik.
- Hydrofor & rör (15 000 kr): Hydroforsystem, rör från brunn till hus, isolering och dagvattenavledning.
- Tillstånd & analys (8 000 kr): Anmälan till kommun, första vattenanalysen, eventuella tillståndskostnader.
Grävda brunnar är ofta billigare (30 000–60 000 kr) men har högre risk för problem och kortare livslängd.
Brunnstyper i Sverige
Cirka 70 % av brunnarna i Sverige är bergborrade och 30 % är grävda. De flesta nya brunnar som borras idag är bergborrade då de ger mer stabil vattentillgång och är mindre känsliga för torka.
Bergborrade brunnar borras ned i fast berg, vanligen 40–120 meter djupt. De har lägre risk för bakterieförorening men högre risk för radon och metaller från berggrunden.
Grävda brunnar är grundare (oftast 3–10 meter) och grävs i jord. De är mycket mer känsliga för bakterieförorening från ytvatten men har lägre risk för radon. Cirka 35 % av grävda brunnar har otjänligt vatten på grund av bakterier.
Riskprofil: bergborrad vs grävd brunn
Grävda brunnar har mycket högre risk för bakterieförorening (65 % risk jämfört med 15 % för bergborrade) medan bergborrade brunnar har högre risk för radon (85 % vs 20 %) och metaller från berggrunden.
Typiska brunnsdjup
De flesta bergborrade brunnar i Sverige är mellan 40 och 120 meter djupa. Det vanligaste djupet är 40–80 meter (45 % av brunnarna).
- 20–40 meter (15 %): Relativt grunda bergborrade brunnar. Lägre borrningskostnad men kan ha högre risk för påverkan från ytvatten och torka.
- 40–80 meter (45 %): Det vanligaste djupet. Balanserar kostnad mot vattenkvalitet och tillgång. Bra skydd mot ytföroreningar.
- 80–120 meter (30 %): Djupare brunnar som ofta ger mer stabilt vattenflöde. Högre kostnad men bättre skydd mot ytföroreningar och torka.
- 120+ meter (10 %): Mycket djupa brunnar, ofta i områden med svåra geologiska förhållanden eller där grundvattnet är djupt. Högsta kostnaden men oftast mycket god vattenkvalitet och tillgång.
Säsongsvariationer i vattenkvalitet
Bakterieproblem varierar kraftigt över året medan metallhalter är relativt konstanta.
Sommarmånaderna (juni–augusti): Bakterienivåerna är som högst. Kombinationen av låga grundvattennivåer, högre temperaturer och ökad användning gör brunnar extra känsliga. Gör en vattenanalys under sommaren för bäst resultat.
Våren (mars–maj): Efter snösmältning kan bakterier spolas in i brunnar, särskilt grävda brunnar. Grundvattennivåerna stiger vilket kan ge bättre utspädning men också ökad risk för ytvatteninträngning.
Höst och vinter: Lägst risk för bakterier då temperaturen är lägre och aktiviteten i marken minskar. Grundvattennivåerna återhämtar sig under denna period.
Vanliga frågor om brunnsvatten och brunnsstatistik
Hur många svenska hushåll har egen brunn?
Cirka 1,2 miljoner permanentboende i Sverige använder egen brunn som dricksvattenkälla. Ungefär lika många fritidshushåll har också egen brunn. Totalt försörjer enskilda brunnar dricksvatten till ungefär 2 miljoner personer i Sverige.
Hur stor andel av svenska brunnar har problem med vattenkvaliteten?
Enligt SGU:s studie av cirka 30 000 brunnar (2007–2019) har 82 % av svenska brunnar någon form av problem med vattenkvaliteten. 16 % har otjänligt vatten som inte bör användas till dryck, 66 % har tjänligt vatten med anmärkning (estetiska, tekniska eller hälsomässiga problem), och endast 18 % har helt tjänligt vatten utan anmärkningar.
Vad är det vanligaste problemet med svenskt brunnsvatten?
Det vanligaste problemet är bakterier (35 % av brunnar berörs, främst grävda), följt av järn och mangan (30 %), pH-problem (20 %), radon (15 %), tungmetaller (10 %) och förhöjda fluoridhalter (8 % efter det nya gränsvärdet 2026).
Hur ofta bör jag analysera mitt brunnsvatten?
Livsmedelsverket rekommenderar att enskilda brunnar analyseras minst vart tredje år. Extra provtagning bör göras vid förändring i smak, lukt eller färg, vid nyförvärv av fastighet, om vatten ges till barn under 1 år, efter översvämning eller markarbete i närheten, samt vid ny brunn (efter ca 1–3 månaders drift).
Vad kostar det att borra en brunn i Sverige?
En bergborrad brunn kostar mellan 60 000 och 120 000 kr, med ett genomsnitt på cirka 90 000 kr. Kostnaden fördelar sig på borrning (ca 45 000 kr), pump och installation (ca 22 000 kr), hydrofor och rör (ca 15 000 kr) samt tillstånd och första vattenanalys (ca 8 000 kr). En grävd brunn är billigare (30 000–60 000 kr) men har högre risk för problem.
Är grävda eller bergborrade brunnar säkrare?
Bergborrade brunnar har generellt bättre vattenkvalitet eftersom de når djupt grundvatten skyddat från ytvatten. Cirka 10 % av bergborrade brunnar har bakterieproblem jämfört med 35 % av grävda brunnar. Däremot har bergborrade brunnar högre risk för radon (85 % vs 20 %) och metaller från berggrunden. 70 % av svenska brunnar är bergborrade.
När är bakterieproblem som värst i brunnsvatten?
Bakterieproblem är som värst under sommarmånaderna juni–augusti, då bakterienivåerna kan vara upp till tre gånger högre än under vintern. Detta beror på låga grundvattennivåer, högre temperaturer och ökad användning. Även våren (mars–maj) efter snösmältning är riskfylld eftersom ytvatten kan spolas in i brunnar.
Hur djupa är svenska brunnar?
De flesta bergborrade brunnar i Sverige är mellan 40 och 120 meter djupa. Vanligaste djupet är 40–80 meter (45 % av brunnarna), följt av 80–120 meter (30 %), 20–40 meter (15 %) och över 120 meter (10 %). Grävda brunnar är betydligt grundare, oftast 3–10 meter.
Vad är det nya gränsvärdet för fluorid i dricksvatten 2026?
Från 1 januari 2026 är gränsvärdet för fluorid i dricksvatten sänkt från 6,0 mg/L till 1,5 mg/L. Det innebär att cirka 8 % av Sveriges 1,2 miljoner brunnar (ungefär 95 000 brunnar) nu klassas som otjänliga på grund av för hög fluoridhalt. Omvänd osmos (RO-filter) kan ta bort upp till 95 % av fluoriden.
Vilka tungmetaller är vanligast i svenskt brunnsvatten?
Bly överskrider gränsvärdet i 4,2 % av brunnarna, arsenik i 2,0 % och kadmium i 0,8 %. Bly är särskilt farligt för barn och foster. Arsenik är vanligast i Bergslagen och norra Sverige där sulfidmineraler förekommer. Uran är vanligt i granitområden, framför allt i Västmanland. Alla dessa metaller kan effektivt avlägsnas med omvänd osmos.