Kalkkarta – så hårt är vattnet i din kommun

Siffran är medianen av de brunnsprov SGU har öppet redovisade från kommunen. Den säger vad man kan vänta sig — inte vad som kommer ur just din kran. Två brunnar på samma gata kan ligga långt ifrån varandra, eftersom hårdheten bestäms av berggrunden vattnet runnit genom.

Hårt vatten är inte farligt att dricka. Livsmedelsverket bedömer vatten över 15 °dH som tjänligt med anmärkning, och anmärkningen är teknisk: kalken fäller ut när vattnet värms och lägger sig som beläggning i varmvattenberedare, blandare, kaffebryggare och diskmaskin. Tvätten blir stelare och tvålen löddrar sämre.

Mjukt vatten har motsatt problem. SGU:s bedömningsgrunder visar att risken för korrosion i ledningarna minskar först vid 20–60 mg kalcium per liter, alltså ungefär 3–8 °dH. Är vattnet mycket mjukt är det aggressivt mot rören, och då är det metaller som koppar man ska hålla ögonen på — inte kalk.

Vattenkemin kommer från Sveriges geologiska undersöknings öppna data över grundvattenkvalitet (licens CC0). Vi använder bara prov tagna i brunnar — SGU tar merparten av sina prov i skogskällor och spetsrör, som är medvetet opåverkade referensplatser. Räknas de med halveras siffrorna, och kartan hade beskrivit skogsmark i stället för folks brunnar.

Hårdheten räknas med Livsmedelsverkets egen metod: magnesiumhalten multipliceras med 1,65, adderas till kalciumhalten och divideras med 7,14 — en tysk hårdhetsgrad motsvarar 7,14 mg kalcium per liter.

Kommuner utan färg har färre än tre brunnsprov i materialet. Vi målar hellre ingenting än en färg som vilar på ett enda analysbesked.

Hela underlaget går att ladda ner. Alla 290 kommuner med hårdhet, bedömning, antal prov, spann och årsintervall som CSV-fil. Vidare användning är fri — ange gärna SGU som källa och oss som bearbetning.