Hoppa till innehållet

010-555 87 23

Personlig genomgång av provresultat

Fått offert? Jämför med oss!

Se över din vattenkvalitet

Vagn
0 föremål
Språk/valuta sidofält

Språk

Svensk sjö i sommarmiljö

Frågor & Svar

Svar på vanliga frågor om vattenanalyser, vattenkvalitet och dricksvatten

Brunnsvatten och brunnar

HemFrågor och svar › Brunnsvatten och brunnar

← Alla frågor och svar

Brunnsvatten och brunnar

Av ·Senast uppdaterad

Snabbt svar: Frågor om egen brunn – grävd och borrad – hur ofta du bör testa vattnet, vad som gäller vid husköp och hur du sköter brunnen.

Sidan innehåller 27 frågor och svar. Alla svar är kvalitetssäkrade och bygger på Livsmedelsverkets, Naturvårdsverkets och SGU:s officiella riktlinjer.

Saknar du svar på din fråga? Kontakta oss så hjälper vi dig – kostnadsfri rådgivning ingår alltid.

Vad gör jag om min vattenanalys visar otjänligt vatten?

Otjänligt vatten uppfyller inte kraven för dricksvatten och kan utgöra en hälsorisk. Du får inte använda vattnet för drickning eller matlagning utan åtgärd.

Direkta åtgärder:

  • Vid bakterier – koka vattnet i minst 1 minut eller använd köpt vatten
  • Vid tungmetaller eller PFAS – använd köpt vatten (kokning hjälper inte)
  • Kontakta kommunens miljökontor för rådgivning

Långsiktig lösning: Baserat på analysresultatet, välj rätt filter – UV-ljus för bakterier, avhärdare för kalk, oxidationsfilter för järn/mangan, neutraliseringsfilter för lågt pH, eller RO för PFAS/tungmetaller. Efter installation, ta nytt vattenprov inom 2-4 veckor för att bekräfta att problemet är löst.

Varför är vattentrycket lågt?

Lågt vattentryck kan bero på flera faktorer: igensatta filter, fel på pump, för lång ledning, höjdskillnader eller läckage.

Vanliga orsaker:

  • Igensatta sedimentfilter eller andra filter – byt patroner
  • För liten pump för husets behov
  • Läckage i ledningssystem
  • Brunnen har låg vattentillgång
  • Tryckbehållaren behöver justeras

Lösning: Börja med att kontrollera alla filter – det är den vanligaste orsaken. Kontrollera sedan tryckmätare och tryckbrytare. Vid fortsatta problem, låt en brunnsborrare undersöka brunnen och pumpkapaciteten.

Hur djup ska min brunn vara för bra vattenkvalitet?

Brunndjupet påverkar både vattentillgång och vattenkvalitet. Det finns ingen universell regel – det beror på geologi, grundvattennivå och lokala förhållanden.

Typiska djup i Sverige:

  • Grävd brunn: 3-10 meter – vanlig i lerjord. Risk för ytpåverkan, bakterier och säsongsvariationer.
  • Borrad brunn i jord: 10-30 meter – bättre skydd mot ytvatten.
  • Bergborrad brunn: 30-150 meter (ibland djupare) – vanligast i Sverige. Bättre kvalitet men risk för naturliga ämnen från berggrunden.

Djup och vattenkvalitet:

  • Grunt (0-20m): Större risk för bakterier, nitrat från gödsel, bekämpningsmedel och ytpåverkan
  • Måttligt djup (20-50m): Bättre skydd mot ytpåverkan men kan ha högt järn/mangan
  • Djupt (50-150m+): Minst påverkan från ytan men högre risk för naturliga ämnen från berggrund – arsenik, uran, radon, fluorid

Oavsett djup behöver du göra vattenanalys. Se vår guide om brunnsregistrering hos SGU.

När ska jag renovera eller byta brunn?

En brunn kan hålla i 30-50 år eller mer, men prestanda försämras över tid.

Tecken på att brunnen behöver åtgärdas:

  • Stadigt sjunkande vattennivå eller kapacitet
  • Återkommande bakterieproblem trots åtgärder
  • Ökande halt av sediment/slam
  • Försämrad vattenkvalitet över tid
  • Synliga skador på brunnens foder
  • Brunnen är över 50 år gammal

Renoveringsalternativ:

  • Renspolning: Tar bort igensättningar och slam (5 000-15 000 kr)
  • Ny pump: Byte av utsliten pump (10 000-30 000 kr)
  • Försegling: Täta överkant och förhindra ytvatten (5 000-20 000 kr)
  • Fördjupning: Borra djupare om möjligt (30 000-80 000 kr)

Ny brunn: Om renovering inte hjälper, kan ny brunn behövas (80 000-200 000 kr). Alternativt, anslut till kommunalt vatten om det finns i närheten.

Kan jag dricka regnvatten från taket?

Regnvatten från taket är inte säkert att dricka utan omfattande rening. Det kan innehålla bakterier, fågelspillning, partiklar från takmaterial, luftföroreningar och tungmetaller från takrännor.

Problem med takvatten:

  • Bakterier och virus från fåglar och djur
  • Bly, zink eller koppar från taktäckning och rännor
  • Organiskt material (löv, mossa, pollen)
  • Luftföroreningar (sotpartiklar, kväveoxider)
  • Asbest från gamla eternittak

Om du ändå vill använda regnvatten:

  1. Första spolning: Låt de första 2-5 minuterna av regnet rinna bort
  2. Förfiltrering: Sedimentfilter för att ta bort partiklar
  3. Aktivt kol: Tar bort organiskt material och lukt
  4. UV-ljus: MÅSTE finnas för att döda bakterier
  5. RO-filter: För dricksvatten – tar bort tungmetaller

Regnvatten kan användas för bevattning, tvätt och toalett, men för dricksvatten rekommenderar vi alltid brunn eller kommunalt vatten.

Varför smakar kommunalt vatten klor?

Kommunala vattenverk använder klor för att desinficera vattnet och säkerställa att det är fritt från bakterier när det når din kran. En lätt klorsmak är normalt och visar att vattnet är säkert.

Varför kloreras vattnet? Klor dödar bakterier, virus och andra mikroorganismer. Det ger också ett "restvärde" som skyddar vattnet i ledningsnätet hela vägen hem till dig. Detta är särskilt viktigt i äldre ledningssystem.

Är det farligt? Nej, de klorhalter som används i svenskt dricksvatten (0,1-0,5 mg/l) är helt ofarliga. Sverige har mycket strikta regler för vattenkvalitet.

Hur blir jag av med klorsmaken?

  • Aktivt kol-filter: Tar effektivt bort klor, smaker och lukter
  • Låt vattnet stå: Klor avgår till luften – låt vattnet stå i kylskåpet några timmar
  • Koka vattnet: Klor förångas vid kokning

Hur ofta bör en grävd brunn kontrolleras?

Grävda brunnar är känsligare för ytvatten och bakterier än borrade och bör testas minst vart tredje år – gärna oftare, särskilt mikrobiologiskt efter kraftigt regn, snösmältning eller torrperioder.

Kontrollera också regelbundet att brunnslock och brunnsringar är hela och täta så att ytvatten inte rinner in. Svenskt Vattenprov har särskilda paket för grävda brunnar med utökad mikrobiologi.

Hur ofta rekommenderas vattenprov för en familj med småbarn?

Har du spädbarn eller småbarn bör du testa oftare än standardrekommendationen vart tredje år – minst varje till vartannat år, och alltid innan vattnet används till modersmjölksersättning. Nitrat är särskilt farligt för spädbarn under sex månader.

Välj ett brett paket som täcker både mikrobiologi och nitrat. Svenskt Vattenprov rekommenderar utökad analys för barnfamiljer.

När ska man göra en vattenanalys?

Gör en vattenanalys vart tredje år som rutin, och dessutom: vid husköp, när vattnet ändrar lukt/smak/färg, efter kraftigt regn eller översvämning, när en ny brunn borrats, efter arbeten nära brunnen, och innan vattnet ges till spädbarn.

Vid misstanke om förorening – provta direkt. Svenskt Vattenprov hjälper dig välja rätt analys för situationen.

Behöver jag testa vattnet vid husköp?

Ja, starkt rekommenderat. Vid köp av fastighet med egen brunn bör du begära ett aktuellt analysprotokoll av säljaren – saknas det, ta ett eget prov innan tillträde, eftersom problem som upptäcks efteråt blir ditt ansvar som ny ägare.

En ackrediterad analys ger ett tillförlitligt beslutsunderlag. Svenskt Vattenprov har analyspaket anpassade för fastighetsöverlåtelser.

Vilken vattenanalys behövs vid husköp av egen brunn?

Vid husköp bör du göra en ackrediterad analys som täcker både mikrobiologi (bakterier) och kemi (t.ex. nitrat, metaller, och för borrad brunn även arsenik, radon och fluorid). Begär säljarens senaste protokoll och komplettera med eget prov före tillträde.

Resultatet visar om vattnet är tjänligt och om rening behövs. Svenskt Vattenprov erbjuder kompletta paket för husköp.

Vilka vattenprover behöver jag för en nyköpt fastighet med egen brunn?

För en nyköpt fastighet rekommenderas ett komplett paket: mikrobiologisk analys (E. coli, koliforma bakterier, odlingsbara mikroorganismer) plus kemisk analys (pH, nitrat, nitrit, järn, mangan, klorid, sulfat, ammonium, hårdhet, konduktivitet m.m.).

För borrad brunn i berggrund: lägg till arsenik, radon, fluorid och uran. Du vet sällan när senaste provet togs, så börja brett. Svenskt Vattenprov har färdiga husköpspaket.

Vilket vattenprov behövs för en ny borrad brunn?

En nyborrad brunn bör alltid analyseras innan vattnet används, eftersom borrade brunnar i berggrund ofta har naturligt förhöjda halter av arsenik, radon, fluorid och uran.

Ta ett komplett paket med både kemi och mikrobiologi när brunnen tagits i drift och vattnet stabiliserats. Svenskt Vattenprov har analyspaket särskilt för borrade brunnar.

Behöver jag testa för radon om jag har en bergborrad brunn?

Ja. Bergborrade brunnar i granitrik berggrund har ofta förhöjda radonhalter, eftersom radon löses ur berget till grundvattnet. Radon i vatten frigörs till inomhusluften när du öppnar kranen och kan andas in.

Riktvärdet är otjänligt vid över 1 000 Bq/l och åtgärd bör övervägas redan vid 100–1 000 Bq/l. Radon ingår inte alltid i standardpaket. Svenskt Vattenprov har separat radonanalys.

Vilka prover bör man ta på en borrad brunn?

För en borrad brunn i berggrund bör analysen täcka mikrobiologi (E. coli, koliforma bakterier) och de ämnen som är vanliga i berggrund: arsenik, radon, fluorid, uran och mangan, samt allmän kemi (pH, järn, hårdhet, klorid).

Borrade brunnar har sällan ytvattenproblem men ofta naturligt förhöjda metaller. Svenskt Vattenprov har paket anpassade för borrade brunnar.

Vilka prover bör man ta på en grävd brunn?

För en grävd brunn är mikrobiologin viktigast – E. coli, koliforma bakterier och odlingsbara mikroorganismer – eftersom grävda brunnar lätt påverkas av ytvatten.

Komplettera med kemi: nitrat (särskilt nära jordbruk), pH, järn, mangan och färg/turbiditet. Svenskt Vattenprov har paket för grävd brunn med utökad bakterieanalys.

Varför har mitt brunnsvatten plötsligt blivit sämre?

Plötsliga förändringar har ofta en konkret orsak: kraftigt regn eller snösmältning som fört ner ytvatten och bakterier, låg grundvattennivå under torka, ett skadat brunnslock, problem med pumpen, eller grävarbeten i närheten.

Kontrollera brunnslock och omgivning, och ta ett prov (särskilt mikrobiologiskt) för att se vad som ändrats. Vid grumligt vatten och lukt är det extra angeläget att provta snabbt.

Min brunn har sinat – vad gör jag?

När en brunn sinar beror det oftast på låg grundvattennivå (torka), ökad förbrukning eller att brunnen blivit igensatt. Börja med att spara på vattnet och kontrollera om grannar har samma problem – då är det troligen grundvattennivån.

Åtgärder kan vara renspolning, att fördjupa brunnen, att borra en ny, eller i vissa fall ansluta till kommunalt vatten. En brunnsborrare kan bedöma kapaciteten. Ta ett nytt prov efter åtgärd, eftersom kvaliteten kan ha ändrats.

Måste man registrera sin brunn hos SGU?

Det är frivilligt men rekommenderat att registrera sin brunn i SGU:s Brunnsarkiv. Registrering hjälper räddningstjänst och kommun att ta hänsyn till din vattentäkt vid t.ex. grävarbeten, och ger bättre kunskap om grundvattnet i området.

Det är gratis och tar bara några minuter. Läs mer i vår guide om brunnsregistrering.

Vem ansvarar för en gemensam brunn?

Vid en gemensam brunn delas ansvaret mellan de anslutna fastigheterna, ofta reglerat genom en gemensamhetsanläggning eller samfällighet med avtal om drift, underhåll och kostnader. Saknas avtal är det klokt att upprätta ett.

Alla delägare har intresse av regelbunden provtagning, eftersom ett problem drabbar alla. Det är vanligt att man delar på kostnaden för analys och eventuell rening.

Vad gör jag om brunnen är förorenad?

Sluta omedelbart använda vattnet till dryck och matlagning tills du vet vad föroreningen är. Vid bakterier kan du tillfälligt koka vattnet i minst en minut; vid kemiska föroreningar som PFAS, tungmetaller eller bekämpningsmedel hjälper inte kokning – då måste du använda annat vatten.

Gör så här:

  • Ta ett ackrediterat vattenprov så du vet exakt vad som är fel – åtgärden beror helt på orsaken.
  • Kontakta kommunens miljökontor, särskilt vid misstänkt yttre förorening (avlopp, jordbruk, industri).
  • Undersök möjliga källor: otätt brunnslock, närliggande avlopp, gödsling eller ytvatten.
  • Välj rätt rening efter provsvaret och ta ett nytt prov 2–4 veckor efter åtgärd.

Svenskt Vattenprov hjälper dig tolka provsvaret och avgöra vilken åtgärd som krävs.

Vad är skillnaden mellan grävd och borrad brunn?

Den stora skillnaden är djup och hur vattnet skyddas. En grävd brunn är oftast 3–10 meter djup och hämtar ytligt grundvatten. Den är känsligare för ytvatten, bakterier, nitrat och säsongsvariationer, och påverkas snabbt av torka och kraftigt regn.

En borrad brunn går vanligen 30–150 meter ner i berggrunden. Den ger jämnare tillgång och bättre skydd mot ytföroreningar, men kan i stället ha naturligt förhöjda halter av ämnen från berget – arsenik, radon, uran och fluorid.

Därför skiljer sig provtagningen: för grävd brunn är mikrobiologin viktigast, för borrad brunn bör du även analysera de berggrundsbundna ämnena. Svenskt Vattenprov har separata paket anpassade för respektive brunnstyp.

Hur spolar man rent en brunn?

Renspolning och desinfektion kan behövas vid bakterieproblem, slam eller efter arbete i brunnen. För en grävd brunn kan du ofta göra en enklare desinfektion själv, medan en borrad brunn oftast kräver en brunnsborrare med rätt utrustning.

Förenklad gång vid desinfektion av grävd brunn:

  1. Rengör brunnsväggar och ta bort slam och löv från botten.
  2. Tillsätt klorlösning enligt anvisning och låt verka, gärna över natten.
  3. Spola ur systemet tills klorlukten är borta.
  4. Ta ett nytt mikrobiologiskt prov efter cirka 1–2 veckor för att bekräfta resultatet.

Desinfektion löser sällan grundproblemet om ytvatten läcker in – åtgärda alltid orsaken (t.ex. otätt lock) också. Vid återkommande problem, kontakta en brunnsborrare.

Kan ytvatten läcka in i min brunn?

Ja, och det är en av de vanligaste orsakerna till bakterieproblem – särskilt i grävda brunnar. Ytvatten för med sig bakterier, jord och föroreningar och kan rinna in via ett otätt brunnslock, skadade brunnsringar, sprickor eller där marken lutar in mot brunnen.

Tecken på inläckage: vattnet blir grumligt eller får bakterier efter kraftigt regn eller snösmältning, eller varierar tydligt med vädret.

Kontrollera att locket är helt och tätt, att marken lutar bort från brunnen och att ringarna sitter ihop. Ta ett mikrobiologiskt prov om du misstänker inläckage – Svenskt Vattenprov har paket med utökad bakterieanalys.

Hur vet jag om brunnslocket är otätt?

Ett otätt brunnslock släpper in ytvatten, smådjur och insekter och är en vanlig orsak till bakterier i brunnsvatten. Inspektera locket regelbundet, gärna varje vår.

Tecken på att locket inte är tätt:

  • Synliga springor, sprickor eller glipor mellan lock och brunnsring.
  • Löv, jord, insekter eller smådjur i brunnen.
  • Vatten som rinner in längs kanten vid regn.
  • Återkommande bakteriefynd, särskilt efter regn.

Ett tätt, helt lock med fungerande ventilation och en kant som höjer sig över marken är grundskyddet för en frisk brunn. Byt eller täta locket vid behov och ta ett nytt prov efteråt.

Hur ofta behöver en brunn underhållas?

En brunn mår bra av enkel, regelbunden tillsyn. Inspektera lock, ringar och omgivning minst en gång om året – gärna på våren efter snösmältningen – och ta ett vattenprov minst vart tredje år, oftare i grävda brunnar och i hushåll med småbarn.

Återkommande underhåll:

  • Kontrollera att locket är tätt och att marken lutar bort från brunnen.
  • Rensa bort löv, slam och växtlighet kring och i brunnen.
  • Byt filterpatroner enligt tillverkarens intervall om du har rening.
  • Håll koll på förändringar i lukt, smak, färg och tryck.

Tidig tillsyn är billigare än att åtgärda problem i efterhand. Svenskt Vattenprov rekommenderar ett provtagningsintervall anpassat efter din brunnstyp.

Hur fungerar en borrad brunn?

En borrad brunn borras genom jordlager och ner i berggrunden, vanligen 30–150 meter. Ett foderrör tätar mot de övre jordlagren så att ytvatten inte rinner ner, och vatten strömmar in i borrhålet via sprickor i berget.

En dränkbar pump nere i borrhålet trycker upp vattnet till en hydrofor (tryckkärl) i huset, som håller jämnt tryck i ledningarna. Eftersom vattnet kommer från berget är det väl skyddat mot ytföroreningar, men kan ha naturligt höga halter av arsenik, radon, uran eller fluorid.

Därför bör en borrad brunn alltid analyseras innan vattnet används, och därefter regelbundet. Svenskt Vattenprov har analyspaket särskilt för borrade brunnar.

Relaterat

Fler frågor och svar inom vatten:

Behöver du analysera ditt brunnsvatten?

Ackrediterade vattenanalyser med snabb hantering och tydliga resultat.

Beställ vattenanalys →

Tack för att du prenumererar!

Detta mejl har registrerats!

Shoppa utseendet

Välj alternativ

Redigera alternativ
Back In Stock Notification

Välj alternativ

this is just a warning
Inloggning
Kundvagn
0 föremål