Aktuella nyheter

De största frågorna 2026 är (1) allvarlig vattenbrist i södra Sverige – grundvattennivåerna i Skåne är de lägsta sedan mätningarna startade 1969 och SMHI har utfärdat varning, (2) det nya PFAS-gränsvärdet på 4,0 ng/L som trädde i kraft 1 januari 2026 och tvingar flera kommuner till miljardinvesteringar i rening, (3) stigande VA-taxor (8 % i snitt 2026, genomsnittskostnad 12 549 kr/år), (4) åtta nya parametrar i Livsmedelsverkets dricksvattenkontroll inklusive bisfenol A och sänkta gränsvärden för bly och arsenik, samt (5) vattenläckan i Malmö i augusti som berörde 400 000 invånare. Läs mer om PFAS och fluorid i vårt kunskapscenter.

Det nya gränsvärdet för PFAS i dricksvatten började gälla 1 januari 2026. För summa PFAS-4 (PFOS, PFOA, PFHxS, PFNA) gäller 4,0 ng/L och för summa PFAS-21 ett informativt riktvärde på 100 ng/L. Flera svenska kommuner ligger över gränsen – Västerås har bland landets högsta halter, mer än fem gånger högre än det nya gränsvärdet. Läs mer om PFAS.

Älvsbyn i Norrbotten vann Kranvattentävlingen 2025, som arrangeras årligen av Svenskt Vatten. Juryn beskrev det som "ett stjärnvatten som är lika gott i kåsa som i kristallglas".

VA-taxorna ökade med i snitt 8 procent 2026. Den genomsnittliga årskostnaden för vatten och avlopp i ett enbostadshus är nu 12 549 kronor (1 046 kr/månad) enligt Svenskt Vatten. Spridningen är mycket stor – från cirka 5 500 kr till nästan 26 000 kr per år beroende på kommun. Ökningarna beror främst på investeringar i ledningsnät, PFAS-rening och klimatanpassning av infrastruktur.

Värst drabbade är kommuner med tidigare brandskumförorening: Ronneby (Blekinge), Kallax/Luleå, Uppsala (vid F16), Visby (Gotland), Tullinge (Stockholm) och flera mindre orter. Även Västerås har mycket höga halter och Halmstad testar ny teknik med elektriskt laddade plastkulor för PFAS-rening. Enligt Naturskyddsföreningens analys av 63 dricksvattentäkter låg sju över gränsvärdet 4,0 ng/L.

Region Gotland har förlängt kokrekommendationen och installerar ny UV-utrustning för att säkra dricksvattnet mot parasiter. UV-ljus är en effektiv metod som dödar bakterier, virus och parasiter utan kemikalier. Gotland har särskilda utmaningar eftersom 40 procent av befolkningen har egen brunn och öns kalkstensberggrund ger begränsade sötvattentillgångar. Läs mer om vattnet på Gotland.

Sommaren 2025 hade flera orter i Kristianstad kommun slut på dricksvatten – reservoarer tömdes och vattenverket hann inte producera i takt med användningen. Andra utsatta områden är Gotland, Öland och delar av Skåne. Klimatförändringar gör vattenbristen mer vanligt och MSB har gett ut en handbok för kommunal krisberedskap om vattenbrist och torka.

Vid kokrekommendation ska allt dricksvatten samt vatten till matlagning, tandborstning och bröstmjölksersättning kokas i 3–5 minuter och svalna. Vatten till dusch, tvätt och disk kan användas som vanligt. Följ alltid kommunens specifika rekommendationer och var uppmärksam på när rekommendationen hävs.

Ja, kommunalt kranvatten i Sverige är generellt mycket säkert och håller hög kvalitet. Det kontrolleras kontinuerligt enligt Livsmedelsverkets föreskrifter. Däremot har enskilda brunnar (ca 1,2 miljoner permanentboende) inget motsvarande skydd – endast 18 procent har helt tjänligt vatten enligt SGU. Brunnsägare ansvarar själva för att analysera sitt vatten minst vart tredje år.

Den här sidan uppdateras löpande när viktiga nyheter och rapporter publiceras om svenskt dricksvatten. Vi följer kontinuerligt SVT, TV4, Ny Teknik, Svenskt Vatten, MSB, Livsmedelsverket och andra myndigheter för att samla de mest relevanta nyheterna på ett ställe. Bokmärk gärna sidan eller följ oss på Facebook och Instagram för uppdateringar.

Två nederbördsfattiga vintrar i rad har skapat ett allvarligt underskott i grundvattenmagasinen i södra Sverige. Vattennivåerna i Vombsjön – Skånes största dricksvattentäkt – är de lägsta sedan mätningarna startade 1969. SMHI varnade i april 2026 för risk för vattenbrist i Skåne, Blekinge, Halland och delar av Småland. För brunnsägare kan låga grundvattennivåer innebära att brunnen ger mindre vatten eller sinar helt. Läs mer om brunnsvatten.

Från 1 januari 2026 ska åtta nya parametrar kontrolleras i dricksvattnet, bland annat bisfenol A och PFAS-4. Samtidigt sänks gränsvärdena för bly (från 10 till 5 µg/L) och arsenik. Alla dricksvattenanläggningar måste nu också kontrollera sitt råvatten. Förändringarna kommer från EU:s nya dricksvattendirektiv som nu är fullt infört i svensk lagstiftning via Livsmedelsverkets föreskrifter LIVSFS 2022:12.

Ja, SGU uppmanar alla brunnsägare att rapportera sin brunn i Brunnsarkivet. Genom att registrera brunnen bidrar du till att skydda ditt eget dricksvatten och stärker kunskapen om grundvatten i Sverige. Det hjälper bland annat vid miljöincidenter, grannars borrprojekt och kommunal planering. Registreringen görs enkelt via SGU:s webbtjänst, och du kan även dela med dig av vattenanalysresultat. Läs mer om brunnsvattenstatistik.