Nyinflyttad med egen brunn: första året steg för steg
Publicerad 10 november 2026 · Av Svenskt Vattenprov · 6 källor, varje uppgift länkad till lag, myndighet eller studie
Snabbt svar: Med egen brunn följer ett ansvar: dricksvatten får enligt miljöbalken inte vålla problem för människors hälsa, och den som ansvarar för anläggningen ska regelbundet och strukturerat kontrollera den och dokumentera vad som görs. [3] Livsmedelsverkets intervall är prov minst vart tredje år, och minst en gång per år med barn upp till och med fem år i hushållet eller när fler än två fastigheter delar täkten. [1] Underhållsprogrammet för borrad brunn: kontinuerlig översyn av område och lock, årlig kontroll av säkringar och kablar, filmning och spolning vart tionde år. [4] Börja med att samla brunnsprotokoll, ritningar och analysrapporter på ett ställe – och ta ett eget prov om du inte redan gjorde det före köpet.
Första året i korthet
| Fråga | Vad som gäller |
|---|---|
| Vad är mitt ansvar? | Egenkontroll: regelbunden, strukturerad kontroll av anläggningen, dokumenterad. Dricksvatten får inte vålla hälsoproblem, även från egen brunn. [3] |
| Hur ofta provtar jag? | Minst vart tredje år; minst årligen med barn upp till fem år eller när fler än två fastigheter delar täkt. Små barn är känsliga för bland annat arsenik, fluorid, bly, mangan och nitrit. [1] |
| Vad underhåller jag? | Område och lock löpande, säkringar och kablar årligen, filmning och spolning vart tionde år; foderröret ett par decimeter över mark. [4] |
| Hur läser jag rapporten? | Tjänligt, tjänligt med anmärkning eller otjänligt; Livsmedelsverkets "Tolka ditt analysresultat" förklarar varje parameter. [2] |
| Måste jag anmäla brunnen? | Inte generellt vid ägarbyte. Registrera gärna i Brunnsarkivet; kontrollera med kommunens miljökontor om vattenskyddsområde eller lokala tillståndskrav gäller. [5] [6] |
Månad 1: samla handlingarna och ta provet
Livsmedelsverket råder den som ansvarar för en liten dricksvattenanläggning att samla ritningar, analysrapporter och brunnsprotokollet på ett ställe, att särskilt granska föroreningskällor i omgivningen och att vara uppmärksam på dräneringar, skogsavverkning, byggen, nya avlopp, andra brunnar och bergvärmeborrningar som kan påverka anläggningen. [3] Fick du inte protokollet av säljaren kan SGU ha en kopia om brunnen är borrad efter 1976. [6]
Togs inget prov före köpet är det nu det görs. Livsmedelsverket uppmanar uttryckligen den som köper ett hus med egen dricksvattenförsörjning att ha koll på om vattnet är analyserat. Provet tas ur kökskranen och analyseras av ett ackrediterat laboratorium; kommunens miljökontor känner de lokala förhållandena. [1] Är den senaste analysen äldre än tre år, eller har du barn under sex år, är intervallet redan passerat. [1]
Läs rapporten rätt
Analysrapporten bedömer vattnet som tjänligt, tjänligt med anmärkning eller otjänligt. De två senare betyder att en eller flera parametrar har för högt eller för lågt värde, och vad du behöver göra beror på ämne och halt. Livsmedelsverkets sökfunktion "Tolka ditt analysresultat" förklarar per parameter – alkalinitet, arsenik, E. coli, fluorid, järn, koliforma bakterier, mangan, nitrat, radon med flera – vad en avvikelse kan bero på och vad som kan behöva åtgärdas. [2] Våra ämnessidor gör samma sak med svensk geologi som utgångspunkt; de är länkade från Vattenprov vid husköp.
Året runt: underhållsprogrammet
| När | Vad | Varför | Källa |
|---|---|---|---|
| Löpande | Titta till området och locket; marken ska luta bort, locket vara tätt och helt, foderröret sticka upp ett par decimeter | Trasigt lock och ytvatten mot brunnen är vanliga orsaker till förorenat vatten | [4] |
| Årligen | Kontrollera säkringar och kablar till pumpen | Driftsäkerhet | [4] |
| Vart tredje år (årligen med småbarn eller fler än två hushåll) | Normal vattenanalys från kökskranen | Kvalitetsproblem syns och smakar sällan; kvaliteten ändras över tid | [1] [4] |
| Vart tionde år | Filmning och spolning av brunnen | Beläggningar, sprickor och sättningar | [4] |
| Vid förändringar | Prov efter grävarbeten, borrning, sprängning, skogsavverkning, bränder, olyckor, extrem snösmältning, översvämning eller torka | Omgivning och väder påverkar kvaliteten | [1] |
Det här är egenkontrollen i praktiken: dricksvatten får enligt miljöbalken inte vålla problem för människors hälsa, även från egen brunn, och den ansvarige ska regelbundet och strukturerat kontrollera anläggningen och dokumentera vad som görs. [3] En mapp med datum räcker. ROT-avdrag kan normalt göras för grävning, borrning, underhåll och filterinstallation på egen tomt. [3]
Registrera brunnen – och kolla med kommunen
Sedan 2019 kan privatpersoner registrera sin brunn i SGU:s Brunnsarkiv via e-tjänsten Brunnsinventering. SGU anger vinsterna: räddningstjänsten kan lättare skydda brunnen vid utsläpp, andra som ska borra kan ta hänsyn till den, och kommunen ser den i sin planering. [5] Något generellt krav på att anmäla en befintlig brunn vid ägarbyte finns inte. SGU skriver att vattenbrunnar för en eller två familjer i normalfallet anläggs utan anmälan enligt miljöbalken, men att särskilda regler brukar gälla i vattenskyddsområden, att en anmälan enligt plan- och byggförordningen kan krävas vid installation eller väsentlig ändring, och att kommuner kan införa tillståndskrav där det råder brist på sött grundvatten. [6] Ring miljökontoret en gång under första året och fråga vad som gäller just där.
Om något avviker
En anmärkning är oftast en teknisk eller estetisk fråga – järn, mangan, hårdhet – och otjänligt är oftast bakterier eller ett geologiskt ämne som uran, arsenik eller radon. Det första du gör är att ta reda på orsaken; Livsmedelsverket pekar på lock, tätning och föroreningskällor före filter. [3] [4] Behövs ett filter väljs det efter analysen, inte före. Vi hjälper till att läsa rapporten och föreslå åtgärd – det ingår när du analyserar hos oss.
Källor
Varje uppgift om lag, myndighetsråd och siffror kommer från en av källorna nedan. Hänvisningarna i texten anger numret.
- Vattenprov och analys av dricksvattnet – Livsmedelsverket, 2026. Livsmedelsverket rekommenderar att vatten från egen brunn provtas minst vart tredje år, och minst en gång per år om fler än två fastigheter delar täkten eller om det finns barn upp till och med fem år i hushållet, eftersom små barn är känsliga för höga halter av till exempel arsenik, fluorid, bly, mangan och nitrit. Den som köper ett hus med egen dricksvattenförsörjning uppmanas att ha koll på om vattnet är analyserat. Utöver den regelbundna provtagningen bör vattnet provtas vid stora förändringar i omgivningen (grävarbeten, borrning, sprängning, skogsavverkning, bränder, olyckor) och vattenkvaliteten kan förändras vid väderhändelser som extrem snösmältning, översvämning eller torka. Provet bör tas ur kökskranen, analyseras av ett ackrediterat laboratorium (lista hos Swedac) och kommunens miljökontor vet de lokala förhållandena.
- Tolka resultatet av din dricksvattenanalys – Livsmedelsverket, u.å.. I analysrapporten bedöms vattnet som tjänligt, otjänligt eller tjänligt med anmärkning; de två senare betyder att en eller flera analysparametrar har för högt eller för lågt värde, och beroende på ämne och halt kan brunnsägaren behöva göra olika saker. Sidan har en sökfunktion per parameter (alkalinitet, arsenik, E. coli, fluorid, järn, koliforma bakterier, mangan, nitrat, radon med flera) som förklarar vad ett avvikande värde kan bero på.
- Skötsel av liten dricksvattenanläggning – Livsmedelsverket, 2025. Dricksvatten får enligt miljöbalken inte vålla problem för människors hälsa, även från egen brunn, och den ansvarige ska därför regelbundet och strukturerat kontrollera anläggningen och dokumentera vad som görs (egenkontroll). Livsmedelsverket råder att samla ritningar, analysrapporter och brunnsprotokollet på ett ställe, att särskilt granska föroreningskällor i omgivningen, och att vara uppmärksam på dräneringar, skogsavverkning, byggen, nya avlopp, andra brunnar och bergvärmeborrningar som kan påverka anläggningen. ROT-avdrag kan normalt göras för grävning, borrning, underhåll och filterinstallation på egen tomt.
- Borrad brunn – underhåll och vanliga problem – Livsmedelsverket, 2026. En borrad brunn ska inte ta in ytligt vatten; det kan ske om brunnslocket är trasigt, om ytvatten rinner mot brunnen i stället för bort från den, om borrtopp saknas, om det finns sprickor mellan foderrör och berg eller om svetsfogar och rörgenomföringar är otäta. Foderröret bör sticka upp ett par decimeter ovan mark, locket ska vara tätt och helt – ett otätt eller trasigt lock är en vanlig orsak till förorenat brunnsvatten – och Livsmedelsverkets underhållsprogram anger kontinuerlig översyn av område och lock, årlig kontroll av säkringar och kablar, vattenprov vart tredje år (varje år med små barn eller fler än två hushåll) och filmning/spolning vart tionde år. Entreprenörer vill i regel se brunnsprotokollet före högtrycksspolning eller fördjupning.
- Brunnsarkivet – SGU, 2021. Brunnsarkivet (dataprodukten Brunnar) innehåller uppgifter om enskilda brunnars läge och tekniska data som djup, jorddjup, foderrörslängd, dimensioner, vattenkapacitet, vattennivåer, lagerföljder och vad brunnen används till. Uppgifterna gäller främst bergborrade brunnar och kommer från de uppgifter som brunnsborrare sedan 1976 enligt lag skickar till SGU; sedan 2019 kan även privatpersoner registrera sin brunn, vilket enligt SGU gör det lättare för räddningstjänsten att skydda brunnen vid utsläpp, för andra som ska borra att ta hänsyn till den och för kommunen att se den i planeringen.
- Frågor och svar om brunnar (bland annat 'Har SGU en kopia på mitt brunnsprotokoll?' och 'Behöver jag anmäla en ny brunn till kommunen?') – SGU, u.å.. SGU har i många fall en kopia på brunnsprotokollet: är vattenbrunnen borrad efter 1976 (energibrunn efter 1985) är sannolikheten stor att SGU har uppgifter om den, och det är brunnsborraren, inte fastighetsägaren, som är skyldig att lämna brunnsuppgift. Vattenbrunnar för enskild vattenförsörjning (1–2 familjer) kan i normala fall anläggas utan anmälan enligt miljöbalken, men speciella regler brukar gälla i vattenskyddsområde, en anmälan enligt 6 kap. 5 § plan- och byggförordningen kan krävas, kommuner kan införa tillståndskrav vid knapphet på sött grundvatten, och vattentäkt för fler än två familjer är alltid tillståndspliktig. Borrentreprenörens rekommenderade minsta avstånd mellan brunn och avlopp är 30 meter.
Vanliga frågor
Hur ofta ska jag ta vattenprov på egen brunn?
Minst vart tredje år enligt Livsmedelsverket, och minst en gång per år om det finns barn upp till och med fem år i hushållet eller om fler än två fastigheter delar täkten. [1]
Måste jag anmäla brunnen till kommunen när jag köpt huset?
Inte generellt. Kraven gäller anläggning eller väsentlig ändring, vattenskyddsområden och kommuner med tillståndskrav vid brist på sött grundvatten. Kontrollera med miljökontoret, och registrera gärna frivilligt i Brunnsarkivet. [5] [6]
Vad betyder "tjänligt med anmärkning"?
Att en eller flera parametrar avviker från riktvärdet utan att vattnet bedöms otjänligt. Vad som behöver göras beror på ämne och halt; Livsmedelsverkets "Tolka ditt analysresultat" förklarar varje parameter. [2]
Vad ingår i egenkontrollen för en egen brunn?
Regelbunden och strukturerad kontroll av anläggningen, dokumenterad: område och lock löpande, el årligen, analys vart tredje år, filmning vart tionde år, och en samlad mapp med protokoll, ritningar och rapporter. [3] [4]
Nästa steg
- Analyspaket för brunnsvatten – välj efter brunnstyp; provkit hem inom 3–4 arbetsdagar, svar inom 10–12 arbetsdagar.
- Vattenprov vid husköp – ämnena, i ordning.
- Brunnsarkivet – hitta protokollet du inte fick.