Hoppa till innehållet

010-555 87 23

Personlig genomgång av provresultat

Fått offert? Jämför med oss!

Sök bland över 2 600 analyser – skapa din offertförfrågan

Vagn
0 föremål
Språk/valuta sidofält

Språk

Radon i brunnsvatten

av Svenskt Vattenprov 12 May 2026 0 kommentarer

Radon i brunnsvatten · Faktagranskat

Allt om radon i brunnsvatten samlat: gränsvärden, hälsorisker och analys – läs vår guide om radon i brunnsvatten.

Radon i brunnsvatten — den osynliga risken i bergborrade brunnar

Publicerad 11 maj 2026 Lästid 6 min Källor Livsmedelsverket, SGU, Strålsäkerhetsmyndigheten

Bergborrade brunnar

8%

av Sveriges bergborrade brunnar har radonhalter över 1 000 Bq/l — vilket gör vattnet otjänligt enligt Livsmedelsverkets riktvärde.

Radon är en radioaktiv gas som varken luktar, smakar eller syns. Den bildas naturligt när uran i berggrunden sönderfaller och löses lätt upp i grundvatten — särskilt i bergborrade brunnar i områden med granit och pegmatit. För brunnsägare är radon en av de viktigaste parametrarna att kontrollera, av en specifik anledning: den största hälsorisken kommer inte från det du dricker, utan från den luft du andas in när du duschar.

Livsmedelsverket har två nivåer för radon i enskilt brunnsvatten. Vid 100 Bq/l klassas vattnet som tjänligt med anmärkning och åtgärder bör övervägas. Vid 1 000 Bq/l klassas vattnet som otjänligt och bör inte användas till dryck, matlagning eller dusch. Strålsäkerhetsmyndighetens uppskattningar pekar på att mellan 80 000 och 100 000 privata brunnar i Sverige har halter över 100 Bq/l — och cirka 10 000 av dem är direkt otjänliga.

01 — Varifrån kommer radonet? Berggrunden avgör risken

Radon i vatten kommer från radium som i sin tur bildas vid sönderfall av uran i berggrunden. Vissa bergarter — främst granit, pegmatit och vissa skiffrar — innehåller höga halter uran och avger därmed mer radon till grundvattnet. När vatten pumpas upp från en bergborrad brunn följer radonet med.

Det är därför brunnstypen spelar en så stor roll. Grävda brunnar, som tar sitt vatten från ytligare jordlager, har i regel mycket låga radonhalter. Bergborrade brunnar är högriskmiljön — och störst risk löper de som ligger i kända uranrika områden, exempelvis delar av Uppland, Småland, Bohuslän och Västergötland. Den högsta radonhalt som uppmätts i ett svenskt brunnsvatten är 87 000 Bq/l, i en brunn borrad i granit i Värmland.

02 — Hälsorisken Det är inte drickandet — det är duschen

En vanlig missuppfattning är att radon i vattnet skulle vara farligt främst när man dricker det. Så är det inte. Livsmedelsverket och Strålsäkerhetsmyndigheten är överens om att risken vid intag är liten — radon som dricks tas upp i magsäcken och försvinner med utandningsluften inom en timme.

Den verkliga hälsorisken är inandning. När vatten luftas i hushållet — vid disk, tvätt, dusch och bad — frigörs radongasen till inomhusluften. En radonhalt på 1 000 Bq/l i vattnet beräknas bidra med cirka 100 Bq/m³ till inomhusluften, vilket är jämförbart med radon från mark och byggnadsmaterial. Långvarig exponering ökar risken för lungcancer, och risken är betydligt högre för rökare än för icke-rökare. Strålsäkerhetsmyndigheten uppskattar att omkring 500 personer årligen dör i lungcancer orsakad av radon i Sverige, varav ett tiotal kan kopplas till radon från vatten.

Det går inte att lukta, smaka eller se sig till radon. Det enda sättet att veta är att analysera vattnet. Livsmedelsverket

03 — Analysen Så testas radon i brunnsvatten

Radon-222 har en halveringstid på 3,8 dygn, vilket betyder att halten i ett vattenprov sjunker snabbt efter provtagning. Det ställer särskilda krav på hanteringen: provet måste tas i en förslutbar flaska, fyllas utan luftficka och skickas direkt till ett ackrediterat laboratorium. Ett prov som väntar en vecka i en bil eller på en hatthylla ger fel resultat — alltid lägre än det riktiga värdet.

Radonprov bör tas i nyborrade brunnar, i äldre brunnar som aldrig har provtagits, och vid tydliga förändringar i vattnet — till exempel efter långvarig torka eller om brunnen har djupats. Livsmedelsverket rekommenderar att även tidigare godkända brunnar provtas vid enstaka tillfällen, eftersom halterna kan ändras över tid.

04 — Åtgärder Tre vägar att sänka radonhalten

Visar analysen för höga halter finns tre etablerade metoder. Valet beror på radonhaltens nivå, vattenmängd och utrymme.

  1. Radonavskiljare (luftning). Den effektivaste och vanligaste lösningen. Vattnet luftas kraftigt i en sluten tank så att radongasen frigörs och ventileras ut. Fungerar även vid mycket höga halter och kan reducera radon med över 95 procent.
  2. Kolfilter (aktivt kol). Vattnet passerar ett filter där radonet adsorberas på kolet. Enklare och billigare, men passar bara vid måttligt förhöjda halter — Livsmedelsverket avråder vid halter över 2 000 Bq/l, då filtret kan börja avge gammastrålning.
  3. Omvänd osmos. Vattnet pressas genom ett membran som stoppar radon och radondotteratomer. Effektiv, men kapaciteten är begränsad och systemet kräver underhåll.

Koka inte vattnet

En vanlig fråga är om man kan koka bort radon. Svaret är nej — eller snarare ja, men på fel sätt. Vid kokning frigörs radonet till luften, vilket gör att inomhusluftens radonhalt ökar samtidigt som vattnet renas. Effekten på hälsan blir därför den motsatta mot vad man vill.


Källor

  1. Livsmedelsverket, Radon i dricksvatten från egen brunn — Riskhanteringsrapport, L 2019 nr 10.
  2. Livsmedelsverket, föreskrifter om dricksvatten LIVSFS 2022:12.
  3. Sveriges geologiska undersökning (SGU), Radon, radium och uran i brunnsvatten.
  4. Strålsäkerhetsmyndigheten, Radon i vatten, samverkansbroschyr med Boverket och SGU.
  5. Sveriges geologiska undersökning (SGU), bedömningsgrunder för radon i grundvatten.

Behöver du analysera ditt brunnsvatten?

Professionella vattenanalyser med snabb hantering och tydliga resultat.

Beställ vattenanalys

Vad forskningen säger

Så beskriver myndigheter och forskning radon i brunnsvatten. Varje punkt återger vad källan säger och länkar till den; siffrorna är källornas egna.

  • Problemet med radon i hushållsvattnet är att radonet avgår till inomhusluften när vattnet används, medan riskerna med att dricka radonhaltigt vatten bedöms som små; en tumregel är att 1 000 Bq/l i vattnet ger ett tillskott på cirka 100 Bq/m3 i inomhusluften. Strålsäkerhetsmyndigheten och SGU antar att 80 000–100 000 permanent använda bergborrade brunnar har över 100 Bq/l och omkring 10 000 över 1 000 Bq/l, och de två vanligaste reningsmetoderna är luftning i radonavskiljare (90 procent eller högre reningsgrad kan kräva flera cirkulationer) och kolfilter, som inte är lämpligt över 2 000 Bq/l.

    Radon i vatten – Strålsäkerhetsmyndigheten i samarbete med Folkhälsomyndigheten, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket, 2016

  • Vatten med radonhalter högre än ett par hundra Bq/l förekommer framför allt i brunnar borrade i berg, medan ytvattentäkter innehåller nästan inget radon och kommunalt vatten mycket sällan har höga halter. Berggrundens uranhalt spelar stor roll, men även där berggrunden har låg uranhalt finns brunnar med höga radonhalter eftersom uranförande sprickor kan leda vatten till borrhålet.

    Radonkällor i inomhusluften – Strålsäkerhetsmyndigheten, 2025

  • Radon i bostäder kan komma från marken, byggnadsmaterialet och hushållsvattnet; det är ovanligt med höga halter i kommunalt vatten, men vatten från bergborrade brunnar eller kallkällor kan innehålla radon, och när sådant vatten tappas upp eller används i tvätt- och diskmaskiner avgår en stor del till inomhusluften. Boverket anger att förhöjd radonhalt i vattnet är ett skäl att mäta radon i inomhusluften, och att riskerna med att dricka vattnet är små eftersom den största delen andas ut inom en timme.

    Vad är radon? – Boverket, 2025

  • Den största hälsorisken med radon i vatten är inandning av radon som avgår från vattnet vid vardagshygien, tappning och i tvätt- och diskmaskiner; cirka 15 procent av lungcancerfallen i Sverige, motsvarande omkring 500 fall per år varav ett femtiotal bland personer som aldrig rökt, uppskattas bero på radon i bostäder, och risken ökar med cirka 16 procent per 100 Bq/m3 enligt en samlad europeisk analys. Den som dricker två liter per dag av vatten med 1 000 Bq/l beräknas få ett tillskott på 0,2 mSv (vuxna) respektive 0,3 mSv (barn) till årsdosen, och i radonavskiljare med luftning kan 90 procent eller högre reningsgrad nås.

    Radioaktiva ämnen i livsmedel och i dricksvatten från egen brunn – Riskvärderingsrapport (Livsmedelsverkets rapportserie nr 19 del 2/2017) – Livsmedelsverket, 2017

  • I den nationella kartläggningen, där 1,2 miljoner permanentboende uppges få sitt vatten från egen brunn varav cirka 700 000 från bergborrade brunnar, hade 8 procent av vattenproverna från slumpvis utvalda bergborrade brunnar radonhalter över 1 000 Bq/l. Rapporten konstaterar att radonavskiljare med luftning i allmänhet fungerar väl och rekommenderar att analyser av vatten från bergborrade brunnar kompletteras med radon, uran och arsenik.

    Naturligt radioaktiva ämnen, arsenik och andra metaller i dricksvatten från enskilda brunnar (SSI Rapport 2008:15) – Statens strålskyddsinstitut (SSI) och Sveriges geologiska undersökning, 2008

Vill du veta om ditt brunnsvatten innehåller radon? Beställ en radonanalys eller se alla analyspaket.

Har du för höga radonhalter? Läs hur du sänker radonhalten i dricksvattnet.

Föregående inlägg
Nästa inlägg

Lämna en kommentar

Alla bloggkommentarer kontrolleras innan de publiceras

Tack för att du prenumererar!

Detta mejl har registrerats!

Shoppa utseendet

Välj alternativ

Redigera alternativ
Back In Stock Notification

Välj alternativ

this is just a warning
Inloggning
Kundvagn
0 föremål