Hem › Frågor och svar › Krisberedskap och vatten
← Alla frågor och svarKrisberedskap och vatten
Snabbt svar: Nedan hittar du vanliga frågor och svar.
Sidan innehåller 7 frågor och svar. Alla svar är kvalitetssäkrade och bygger på Livsmedelsverkets, Naturvårdsverkets och SGU:s officiella riktlinjer.
Saknar du svar på din fråga? Kontakta oss så hjälper vi dig – kostnadsfri rådgivning ingår alltid.
Räknas min egen brunn med i krisberedskapen?
MSB:s broschyr "Om krisen eller kriget kommer" (november 2024) utgår från att du har lagrat vatten hemma och att kommunen kan ställa ut vattentankar – den egna brunnen nämns inte. Det betyder att din brunn är en egen, oberoende vattenkälla som samhällets planering inte räknar in. Det är en styrka vid strömavbrott eller avbrott i det kommunala vattnet – men bara om brunnen fungerar och vattnet är tjänligt.
Ingen myndighet pekar ut enskilda brunnar som en officiell samhällsreserv. Det handlar om ditt och ditt hushålls egen trygghet, inte om en uppgift staten lagt på dig.
Hur mycket vatten behöver jag ha hemma i en kris?
MSB anger minst 3 liter vatten per person och dygn för dryck och matlagning, och att de flesta ska kunna klara sig själva i minst en vecka. Livsmedelsverket räknar med 3–5 liter per person och dygn, varav cirka 2 liter till dryck och mat.
En fungerande, testad brunn minskar behovet av lagrat vatten – men ha ändå dunkar hemma, eftersom pumpen slutar fungera vid strömavbrott.
Varför ska jag testa brunnen innan en kris?
Vatten kan vara otjänligt utan att du märker det – det kan se klart ut och smaka normalt men ändå innehålla bakterier eller kemiska ämnen över gränsvärdena. Många väntar tills de märker problem, men i en kris är det för sent.
Ett vattenprov i lugnt läge visar om vattnet är tjänligt och om något behöver åtgärdas, så att brunnen är redo när den verkligen behövs. Analysen ska göras på ackrediterat laboratorium för att resultatet ska gå att lita på.
Hur påverkas brunnsvatten av strömavbrott, översvämning, torka och brand?
Strömavbrott: pumpen slutar fungera – du får inget vatten även om brunnen är full. Ha reservvatten hemma.
Översvämning: ytvatten och avlopp kan tränga in och förorena brunnen mikrobiologiskt. Provta och koka vattnet vid misstanke.
Torka: vattennivån sjunker och föroreningar kan koncentreras.
Brand: kan påverka vattenkvaliteten. Grävda brunnar är känsligare för ytpåverkan än borrade. Vid osäkerhet – koka alltid vattnet.
Vad kan jag göra idag för att göra brunnen krisredo?
Tre konkreta steg:
- Ta ett vattenprov på ackrediterat laboratorium och åtgärda eventuella anmärkningar.
- Registrera brunnen i SGU:s Brunnsarkiv – det är gratis och hjälper räddningstjänsten att hitta brunnen vid olyckor.
- Ha lagrat dricksvatten hemma (3–5 liter per person och dygn i minst en vecka) och möjlighet att koka vatten om pumpen står still.
Testa oftare – gärna varje år – om små barn dricker vattnet.
Vad är skillnaden mellan nödvatten och reservvatten?
Nödvatten är vatten som körs ut i tankar till ett drabbat område när det ordinarie vattnet inte fungerar – en begränsad mängd för mat, dryck och personlig hygien. Reservvatten är en alternativ vattentäkt som distribueras i ordinarie eller provisoriskt ledningsnät.
Livsmedelsverket driver via VAKA nationella lager med nödvattenutrustning som kommunerna kan avropa. Har du egen brunn har du redan en egen vattenkälla – förutsatt att den är testad och fungerar.
Hur ofta bör jag testa mitt brunnsvatten?
Livsmedelsverket rekommenderar att vatten från egen brunn provtas minst en gång vart tredje år. Testa minst en gång per år om det finns små barn (till och med 5 år) i hushållet, eller om fler än två fastigheter är anslutna till samma vattentäkt.
Detta är rekommendationer för privathushåll, inte lagkrav. Kommersiella och offentliga verksamheter med egen brunn har däremot lagstadgade provtagningskrav.
Relaterade ämnen
Fler frågor och svar inom vatten:
Behöver du analysera ditt brunnsvatten?
Ackrediterade vattenanalyser med snabb hantering och tydliga resultat.
Beställ vattenanalys →