PFAS (evighetskemikalier) och tungmetaller som arsenik, bly och kadmium är hälsofarliga föroreningar som inte går att se, lukta eller smaka. De kräver specialfiltrering.

Lösning: Omvänd osmos (RO) är den mest effektiva metoden och tar bort upp till 99% av PFAS, tungmetaller, bekämpningsmedel och andra föroreningar. RO-filter installeras vanligtvis vid drickskranen i köket eftersom de ger långsamt flöde och producerar spillvatten.

För vissa tungmetaller kan även jonbyte eller specialfilter användas, men RO är den säkraste lösningen vid höga föroreningshalter.

Viktigt: Gör alltid en vattenanalys först för att identifiera vilka föroreningar som finns och välja rätt filter därefter. Se vår Vattenanalys Komplett+ som inkluderar både PFAS och alla tungmetaller.

Nitrat kommer främst från jordbruksgödsel, avlopp eller organiskt material. Höga nitrathalter indikerar påverkan från mänsklig aktivitet eller djurhållning i närområdet.

Hälsorisker: Nitrat kan omvandlas till nitrit i kroppen, vilket kan vara farligt för spädbarn (blåbärssjuka). Gränsvärdet är 50 mg/l nitrat enligt Livsmedelsverket.

Lösning: Omvänd osmos (RO) tar effektivt bort nitrat. Jonbytesfilter kan också användas. Viktigt är att hitta och åtgärda källan – kontrollera avlopp, gödselbrunn och dränering kring brunnen. Täta brunnen ordentligt för att förhindra ytvatten från att tränga in.

Bekämpningsmedel (herbicider, insekticider, fungicider) kan läcka från jordbruk, skogsbruk eller trädgårdar ner till grundvattnet. Vissa är cancerframkallande eller hormonstörande.

Gränsvärde: Max 0,1 µg/l per enskilt ämne och 0,5 µg/l totalt enligt Livsmedelsverket.

Lösning: Omvänd osmos (RO) är den mest effektiva metoden och tar bort över 95% av bekämpningsmedel. Aktivt kol-filter fungerar för vissa typer men inte alla. Vid höga halter rekommenderas alltid RO-filter vid drickskranen.

Om bekämpningsmedel påvisas, kontakta kommunens miljökontor eftersom det kan indikera illegala utsläpp eller felaktig hantering i området.

PFAS (per- och polyfluorerade alkylsubstanser) är en grupp av över 4700 kemikalier som kallas "evighetskemikalier" eftersom de inte bryts ner i naturen. De används i brandsläckningsskum, impregnering, förpackningar och industri.

Hälsorisker: PFAS kan ackumuleras i kroppen och har kopplats till cancer, hormonstörningar, nedsatt immunförsvar, leverskador och reproduktionsproblem. Särskilt PFOS och PFOA är välstuderade och visat sig vara farliga.

Gränsvärden i Sverige (sedan 2026-01-01): Summa PFAS 4 max 4 ng/l och summa PFAS 21 max 100 ng/l. Detta är mycket lågt, vilket visar hur allvarligt ämnet tas.

Lösning: Omvänd osmos (RO) är den mest effektiva metoden och tar bort över 95% av PFAS. Vi rekommenderar RO-filter vid drickskranen om din vattenanalys visar PFAS. Aktivt kol med speciell PFAS-behandling kan också fungera men är mindre säkert.

Beställ vår Vattenanalys PFAS som testar 30 PFAS-ämnen enligt EU-direktiv.

PFAS-föroreningar finns främst nära platser där brandövningsskum har använts historiskt. Det kan ta decennier innan PFAS läcker ner till grundvattnet.

Högriskområden för PFAS:

• Inom 2-5 km från brandövningsplatser
• Nära militära flygplatser (Kallax, Ronneby, Såtenäs, Uppsala m.fl.)
• Runt civila flygplatser som använt brandskum
• Industrier som använt PFAS (textil, papper, ytbehandling)
• Gamla brandstationer
• Deponier där PFAS-avfall lagrats

Hur tar jag reda på det?

• Kontakta din kommuns miljökontor – de har ofta kartor över PFAS-områden
• SGU (Sveriges Geologiska Undersökning) har databaser
• Gör en vattenanalys som inkluderar PFAS

Vad gör jag om jag bor i PFAS-område?

1. Analysera vattnet: Beställ PFAS-analys
2. Vid förhöjda värden: Installera RO-filter vid drickskranen
3. Informera grannar: PFAS-föroreningar är ofta utbredda
4. Kontakta kommunen: De kan vara ansvariga för sanering

Arsenik är ett cancerframkallande grundämne som förekommer naturligt i vissa bergarter, särskilt i sulfidmalmer och skiffer. Det löses upp i grundvattnet och kan nå brunnar i vissa delar av Sverige.

Var är arsenik vanligt? Framför allt i områden med sulfidmalm – delar av Skellefteå, Västerbotten, Bergslagen och vissa delar av södra Sverige. Geologiska undersökningar visar att vissa områden har förhöjda arsenikhalter naturligt.

Hälsorisker: Långvarig exponering för arsenik ökar risken för hudcancer, blåscancer, lungcancer och kardiovaskulära sjukdomar. Det kan också ge hudförändringar och neurologiska problem.

Gränsvärde: Max 10 µg/l enligt både svenska och EU:s dricksvattendirektiv. Vissa brunnar i riskområden har värden på 20-100 µg/l eller högre.

Lösning: Omvänd osmos (RO) tar bort över 95% av arsenik. Jonbytesfilter med speciell arsenikharts kan också användas. Vi rekommenderar alltid professionell vattenanalys om du bor i känt riskområde.

Nej, arsenik är helt osynligt, smaklöst och luktfritt. Du kan inte upptäcka arsenik utan professionell vattenanalys. Detta gör det extra farligt eftersom du kan dricka förorenat vatten i åratal utan att veta om det.

Varför är det så farligt? Eftersom arsenik inte ger några omedelbara symtom, kan du utsättas för skadliga halter under lång tid innan hälsoproblem uppstår. Arsenik ackumuleras i kroppen och skadorna blir tydliga först efter många års exponering – då kan det vara för sent.

Symtom vid långvarig exponering:

• Hudförändringar (fläckar, förtjockningar)
• Känselstörningar i händer och fötter
• Magproblem och diarré
• Ökad risk för cancer (hud, blåsa, lungor)
• Hjärt- och kärlproblem

Så upptäcker du arsenik: Den enda säkra metoden är en vattenanalys hos ett ackrediterat laboratorium. Vi analyserar arsenikhalten med moderna metoder och kan upptäcka nivåer ner till 1 µg/l.

Blyrör var vanliga innan 1950-talet och kan fortfarande finnas kvar i äldre hus. Bly är hälsofarligt, särskilt för barn, och kan orsaka neurologiska skador.

Hur identifiera blyrör:

• Grå/silvergrå färg som lätt repas med kniv
• Mjukt material (koppar är hårdare)
• Ofta vid huvudinlopp i äldre hus
• Gör en vattenanalys som inkluderar bly

Åtgärd: Byt ut blyrör till godkända material (koppar, PEX, eller rostfritt). Detta är den enda permanenta lösningen. Tillfälligt kan du låta vattnet rinna 30 sekunder innan du dricker (spolar bort stillastående vatten), men detta är inte en långsiktig lösning.

ROT-avdrag gäller ofta för utbyte av blyrör. Omvänd osmos kan också ta bort bly från dricksvattnet vid ett specifikt tappställe.

Radon är en radioaktiv gas som bildas naturligt i berggrunden. Det kan finnas i brunnsvatten, särskilt i granitområden. När vattnet används i duschen eller köket frigörs radon till luften, vilket ökar radonhalten inomhus.

Hälsorisker: Långvarig exponering för höga radonhalter ökar risken för lungcancer. Gränsvärdet i dricksvatten är 1000 Bq/l enligt Livsmedelsverket.

Lösning: Luftning av vattnet (radon avgår till luften), eller aktivt kol-filter som adsorberar radon. Vid mycket höga halter kan omvänd osmos användas. Det är också viktigt att mäta radon i inomhusluften och eventuellt installera radonbrunn.

Uran är ett radioaktivt grundämne som förekommer naturligt i vissa bergarter, särskilt i granitområden. Det kan lösas upp i grundvattnet och nå brunnar.

Hälsorisker: Uran är både radioaktivt och kemiskt giftigt. Det kan skada njurarna vid långvarig exponering. Gränsvärdet är 30 µg/l enligt Livsmedelsverket.

Lösning: Omvänd osmos (RO) tar bort upp till 95% av uran. Jonbytesfilter kan också användas men är mindre effektivt. Vid mycket höga halter (över 100 µg/l) bör du överväga alternativ vattenkälla eller professionell reningsanläggning.

Uran och radon förekommer ofta i samma områden, så testa även för radon om du har uran i vattnet.

Uran är ett radioaktivt grundämne som förekommer naturligt i granit och andra urbergarter. I Sverige har vi mycket granit, särskilt i Norrland och Bergslagen, vilket gör att uran kan lösa sig i grundvattnet.

Var är uran vanligast? Framför allt i granitområden – norra Sverige, Bergslagen, delar av Småland och Östergötland. Djupare brunnar i granitberggrund har högre risk för uran.

Hälsorisker: Uran är både radioaktivt och kemiskt giftigt. Det kan skada njurarna vid långvarig exponering och ökar långsiktigt risken för cancer. Barn och gravida är extra känsliga.

Gränsvärde: Max 30 µg/l. Vissa brunnar i granitområden har värden på 50-200 µg/l eller ännu högre.

Lösning: Omvänd osmos (RO) är den bästa lösningen och tar bort 90-98% av uran. Uran och radon uppträder ofta tillsammans.

Nitrat blir farligt vid höga halter, särskilt för spädbarn under sex månader, där det kan orsaka methemoglobinemi ("blue baby syndrome") då blodets syreupptag försämras.

Riktvärdet är otjänligt vid 50 mg/l; redan vid förhöjda halter (omkring 20 mg/l) ges anmärkning och indikerar påverkan från gödsel eller avlopp. Vanligt i jordbruksbygder. Nitrat tas bort med jonbytare eller omvänd osmos. Svenskt Vattenprov analyserar nitrat.

Nitrit är mer hälsorelevant än nitrat vid samma halt och klassas som otjänligt vid 0,5 mg/l (anmärkning redan vid 0,1 mg/l). Nitrit indikerar ofta pågående mikrobiologisk aktivitet eller påverkan från avlopp/gödsel och är särskilt olämpligt för spädbarn.

Förhöjt nitrit bör utredas tillsammans med mikrobiologin. Svenskt Vattenprov analyserar både nitrit och nitrat.

Riktvärdet för arsenik är 10 µg/l – vattnet blir otjänligt vid eller över denna halt, och anmärkning ges redan i intervallet cirka 5–10 µg/l.

Arsenik förekommer naturligt i berggrunden (särskilt granitrika och sulfidmalmsområden), syns eller smakar inte, och ökar vid långvarig exponering risken för cancer i urinblåsa och lunga. Tas bort med aktivt aluminiumoxidfilter eller omvänd osmos. Svenskt Vattenprov har arsenikanalys.

Radon i brunnsvatten klassas som otjänligt vid över 1 000 Bq/l, och åtgärd bör övervägas redan vid 100–1 000 Bq/l.

Radon är vanligast i bergborrade brunnar i granitrik berggrund. Gasen frigörs till inomhusluften när du använder vattnet och kan andas in. Radon tas bort genom luftning/avgasning. Svenskt Vattenprov har separat radonanalys för borrade brunnar.

Riktvärdet för fluorid är otjänligt vid 1,5 mg/l. Måttliga halter (ca 0,8–1,5 mg/l) ger anmärkning men har viss kariesförebyggande effekt; höga halter ökar risken för tandemaljfläckar (fluoros) och vid mycket höga halter skeletteffekter.

Fluorid förekommer naturligt i berggrunden, särskilt i borrade brunnar. Tas bort med omvänd osmos eller särskilt adsorptionsfilter. Svenskt Vattenprov analyserar fluorid.

Riktvärdet för uran är 30 µg/l (samma som WHO:s riktvärde och Livsmedelsverkets gränsvärde). Uran förekommer naturligt i berggrunden och är vanligt i bergborrade brunnar.

Den huvudsakliga hälsorisken vid långvarig exponering är på njurarna (kemisk effekt). Uran tas bort med omvänd osmos eller jonbytare. Svenskt Vattenprov analyserar uran i brunnsvatten.

Vid halter över riktvärdet 30 µg/l bör du inte dricka vattnet långvarigt, eftersom uran framför allt kan påverka njurfunktionen vid kronisk exponering. Enstaka intag är inte akut farligt, men permanent dricksvatten bör hålla sig under 30 µg/l.

Ge inte uranrikt vatten till spädbarn. Installera omvänd osmos eller jonbytare och ta nytt prov. Svenskt Vattenprov hjälper dig analysera och tolka uranhalten.

Riktvärdet för bly är 10 µg/l (EU sänker gränsvärdet mot 5 µg/l i kommunalt vatten). Bly i brunnsvatten kommer sällan från berggrunden utan oftast från gamla ledningar, lödningar eller armatur.

Bly är skadligt även i låga halter, särskilt för barn och gravida (påverkar nervsystemets utveckling). Misstänker du blyledningar: ta ett första-tappnings-prov. Tas bort med omvänd osmos eller byte av ledning. Svenskt Vattenprov analyserar bly.

Riktvärdet för kadmium är 5 µg/l (otjänligt vid eller över). Kadmium kan komma från berggrund, gödsel eller korrosion av material i ledningar/armatur (särskilt vid lågt pH).

Långvarig exponering kan skada njurar och skelett. Lågt pH ökar urlakning, så åtgärda gärna pH samtidigt. Tas bort med omvänd osmos. Svenskt Vattenprov analyserar kadmium och pH.

Mangan ger anmärkning vid 0,05 mg/l (tekniskt/estetiskt – svarta utfällningar, missfärgad tvätt, bismak) och bedöms hälsomässigt otjänligt vid högre halter (riktvärde kring 0,4 mg/l), särskilt med hänsyn till spädbarn.

Mangan är vanligt i svenskt grundvatten och förekommer ofta tillsammans med järn. Tas bort med oxidations-/avhärdningsfilter. Svenskt Vattenprov analyserar mangan.

Järn ger oftast bara anmärkning (riktvärde 0,1–0,3 mg/l) och är ett tekniskt/estetiskt problem, inte en hälsorisk: rödbrun missfärgning, metallsmak, fläckar på tvätt och sanitetsgods samt igensatta ledningar.

Järn är ett av de allra vanligaste fynden i svenska brunnar. Tas bort med oxidationsfilter eller avhärdare. Svenskt Vattenprov analyserar järn och hjälper dig välja filter.

Klorid ger anmärkning vid 100 mg/l (smak och ökad korrosionsrisk på ledningar). Höga kloridhalter kan tyda på relikt saltvatten, havsvatten (kustnära/borrade brunnar), vägsalt eller avlopp.

Det är främst ett tekniskt/estetiskt problem men bör utredas vid kraftig förhöjning. Tas bort med omvänd osmos. Svenskt Vattenprov analyserar klorid och konduktivitet.

Sulfat ger anmärkning vid 100 mg/l; vid halter kring 250 mg/l kan vattnet ge en laxerande effekt, särskilt för känsliga personer och spädbarn, samt bismak och korrosion.

Sulfat förekommer naturligt i berggrund och jord. Tas bort med omvänd osmos eller jonbytare. Svenskt Vattenprov analyserar sulfat.

Ammonium ger anmärkning vid 0,50 mg/l och är framför allt en indikator på påverkan från avlopp, gödsel eller nedbrytning av organiskt material – det bör därför utredas tillsammans med mikrobiologin och nitrit.

Ammonium i sig är sällan akut farligt i dricksvatten men kan störa desinfektion och ge lukt/smak. Svenskt Vattenprov analyserar ammonium som del av brunnsanalysen.

PFAS är svårnedbrytbara "evighetskemikalier" från bl.a. brandsläckningsskum och impregnering. Livsmedelsverkets åtgärdsgräns för enskilt dricksvatten är 4 ng/l för summan av PFAS4, och i kommunalt vatten gäller 100 ng/l för summan av 21 PFAS-ämnen.

PFAS ingår inte i standardanalyser. Bor du nära flygplats, militärområde, industri eller brandövningsplats bör du testa specifikt. Tas bort med aktivt kol eller omvänd osmos. Svenskt Vattenprov har separat PFAS-analys.