PFAS och hälsa – vad forskningen visar om PFAS i dricksvatten

Snabbt svar: PFAS är en grupp syntetiska ämnen som bryts ned mycket långsamt och lagras i kroppen. Den känsligaste effekten forskningen sett hos människa är ett försämrat antikroppssvar efter vaccination hos barn, och det är den effekten EFSA:s tolerabla veckointag från 2020 bygger på. [1] [3] PFOA klassas sedan 2023 som cancerframkallande av IARC. [2] I Ronneby, där dricksvattnet var kraftigt förorenat, har forskarna sett ökad risk för bland annat typ 2-diabetes och njurcancer, men ingen ökad cancerrisk totalt. [6] [7] För dig med egen brunn nära en brandövningsplats, flygplats eller deponi är en PFAS-analys det enda sättet att veta.

PFAS och hälsa i korthet

Vad PFAS är och varför det hamnar i brunnsvatten

PFAS, per- och polyfluorerade alkylsubstanser, är flera tusen industriellt framställda ämnen med en gemensam egenskap: kol–fluor-bindningen gör dem nästan omöjliga att bryta ned i naturen. De har använts i brandskum, impregnering, non-stick-beläggningar och förpackningar sedan 1950-talet. Dricksvatten hör enligt EFSA till de livsmedel där PFAS oftast påträffas, och småbarn och barn är de mest exponerade grupperna räknat per kilo kroppsvikt. [1]

I svenskt grundvatten är den vanligaste källan brandövningsplatser där fluorhaltigt släckskum använts, ofta vid flygplatser och militära anläggningar. Livsmedelsverket råder brunnsägare nära sådana platser att analysera PFAS. [3] Ligger brunnen inte nära en känd källa är halterna oftast låga, men det går inte att se, lukta eller smaka sig till.

Vad forskningen säger om hälsoeffekterna

EFSA:s expertpanel gick 2020 igenom hela forskningsläget och landade i ett tolerabelt veckointag på 4,4 nanogram per kilo kroppsvikt och vecka för summan av fyra PFAS: PFOA, PFNA, PFHxS och PFOS. Den kritiska effekten, alltså den som uppträder vid lägst exponering, var att barn fick ett sämre antikroppssvar efter vaccination. [1] Livsmedelsverket sammanfattar att studier dessutom visat påverkan på födelsevikt, kolesterolhalt i blodet och leverenzymer. [3]

Cancerfrågan har två svar. IARC, WHO:s cancerforskningsinstitut, klassade i november 2023 PFOA som cancerframkallande för människa (grupp 1), på grundval av tillräckliga belägg i djurförsök och starka mekanistiska belägg, med begränsade belägg hos människa för testikel- och njurcellscancer. PFOS klassades som möjligen cancerframkallande (grupp 2B). [2] EFSA ansåg 2020 att underlaget om cancer hos människa inte räckte för att bygga intagsgränsen på det – den bygger i stället på immunsvaret. [1] [3]

Ronneby: världens bäst studerade PFAS-exponering

I Ronneby fick en tredjedel av kommunens invånare under decennier kommunalt vatten med mycket höga halter PFOS och PFHxS från brandövningsplatsen på Blekinge flygflottilj, tills föroreningen upptäcktes 2013. Göteborgs universitet, Lunds universitet och London School of Hygiene and Tropical Medicine har följt befolkningen i tio år. De exponerade hade bland de högsta PFOS- och PFHxS-halter som rapporterats i en allmän befolkning. [6]

Det viktiga med Ronneby är att det är en exponering långt över vad en vanlig svensk brunn ger. Resultaten säger vad PFAS gör vid mycket höga halter, inte att varje brunn med mätbara PFAS ger dessa effekter.

Dricksvattnet slår igenom i blodet

Att PFAS i dricksvatten faktiskt hamnar i kroppen är belagt i Sverige. Hos barn i Uppsala län, där dricksvattnet historiskt förorenats med bland annat PFHxS, PFOS och PFOA, ökade serumhalterna av PFHxS med 7,4 procent och av PFOS med 0,93 procent för varje månad barnet druckit vattnet. Överföringen från modern via moderkakan och amningen var en annan viktig bestämningsfaktor. [10] Det är därför gravida och småbarnsfamiljer har mest att vinna på att veta vad brunnen innehåller.

Gränsvärden: EU, Sverige och egen brunn

EU:s dricksvattendirektiv kräver att dricksvattnet från 12 januari 2026 håller högst 0,10 µg/l för summan av 20 utpekade PFAS och 0,50 µg/l för PFAS totalt. [5] Livsmedelsverkets vetenskapliga underlag från 2022 räknade dock fram att det utifrån EFSA:s intag är svårt att anse att ett dricksvatten med 100 ng PFAS/l är säkert – medianintaget från maten är redan ungefär hälften av det tolerabla intaget för vuxna och mer för barn. [4] Sverige införde därför ett strängare nationellt gränsvärde från 1 januari 2026. [3]

Observera enheterna: 4,0 ng/l är 25 gånger lägre än EU:s 0,10 µg/l. Ett analyssvar ska läsas mot rätt parameter – PFAS-4 är de fyra ämnen EFSA:s intag gäller.

Vad du gör som brunnsägare

Analysera PFAS om brunnen ligger nära en brandövningsplats, flygplats, militär anläggning, deponi eller industri som kan ha hanterat fluorhaltiga kemikalier, eller om kommunen varnat för PFAS i området. En PFAS-analys mäter de enskilda ämnena så att PFAS-4 och PFAS-21 kan räknas fram och jämföras med riktvärdena. Visar provet förhöjda halter är omvänd osmos och aktivt kol de metoder som brukar avskilja PFAS; vilken som passar beror på halt och vattenförbrukning, och ett nytt prov efter installation är det som visar att filtret fungerar. Mer om ämnet: PFAS i dricksvatten.

Källor

Varje siffra i artikeln kommer från en av källorna nedan. Hänvisningarna i texten anger numret.

1. PFAS in food: EFSA assesses risks and sets tolerable intake – EFSA, 2020. EFSA fastställde den 17 september 2020 ett tolerabelt veckointag (TWI) på 4,4 ng per kg kroppsvikt och vecka för summan av PFOA, PFNA, PFHxS och PFOS. Den kritiska effekten var ett försämrat antikroppssvar efter vaccination hos barn; EFSA anger att småbarn och barn är de mest exponerade grupperna och att dricksvatten hör till de livsmedel där PFAS oftast påträffas.
2. Volume 135: Perfluorooctanoic acid (PFOA) and perfluorooctanesulfonic acid (PFOS) – IARC (WHO), 2023. IARC klassade i november 2023 PFOA som cancerframkallande för människa (grupp 1), på grundval av tillräckliga belägg i djurförsök och starka mekanistiska belägg, med begränsade belägg hos människa för testikelcancer och njurcellscancer. PFOS klassades som möjligen cancerframkallande (grupp 2B).
3. Perfluorerade alkylsubstanser (PFAS) – Livsmedelsverket, 2026. Livsmedelsverket skriver att studier visat att PFAS kan påverka födelsevikten, kolesterolhalten i blodet och leverenzymer samt ge ett försämrat antikroppssvar efter vaccination, och att den sistnämnda är den känsligaste effekt som observerats hos människa. Sidan återger EFSA:s TWI på 4,4 ng/kg kroppsvikt och vecka (motsvarande 0,63 ng/kg och dag), anger att Sverige infört ett nationellt gränsvärde för PFAS i dricksvatten från 1 januari 2026 eftersom myndighetens egen riskvärdering visade att EU-direktivets gränsvärde inte är tillräckligt lågt, och råder brunnsägare nära misstänkt förorenade områden, till exempel brandövningsplatser, att analysera PFAS.
4. Vetenskapligt underlag för PFAS i dricksvatten (Livsmedelsverkets PM) – Livsmedelsverket (Gyllenhammar I, Lindfeldt E, Halldin Ankarberg E), 2022. Underlaget räknar fram riktvärden för PFAS-4 i dricksvatten utifrån EFSA:s TWI och konstaterar att medianintaget av PFAS-4 från maten är ungefär hälften av TWI för vuxna och högre för barn. Det anger att dricksvattendirektivets parametervärde 100 ng/l omfattar 20 PFAS, att den svenska åtgärdsgränsen sedan 2014 var 90 ng/l för 11 PFAS, och att det utifrån EFSA:s bedömning är svårt att anse att ett dricksvatten med 100 ng PFAS/l är säkert.
5. Directive (EU) 2020/2184 on the quality of water intended for human consumption – Europeiska unionen (EUR-Lex), 2020. Dricksvattendirektivet sätter parametervärdet 0,10 µg/l för 'Sum of PFAS' (summan av 20 utpekade PFAS i bilaga III) och 0,50 µg/l för 'PFAS Total'. Enligt artikel 25 ska medlemsstaterna senast den 12 januari 2026 säkerställa att dricksvattnet uppfyller värdena för bland annat PFAS och uran.
6. Flera hälsoeffekter av PFAS-utsläpp i Ronneby – Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin, 2023. Ronneby PFAS Research Program (Göteborgs universitet, Lunds universitet och London School of Hygiene and Tropical Medicine) har efter tio års forskning sett ökad risk för typ 2-diabetes, frakturer, PCOS, språkstörning hos flickor och testikelcancer (det sista osäkert på grund av få fall), samt högt kolesterol, njurcancer och kortare amningstid. Ingen ökad risk sågs för bröst-, prostata- eller tjocktarmscancer, låg födelsevikt, graviditetskomplikationer, sköldkörtelsjukdom eller försämrat vaccinsvar hos vuxna; de exponerade hade bland de högsta PFOS- och PFHxS-nivåer som rapporterats i en allmän befolkning.
7. Cancer incidence in a Swedish cohort with high exposure to perfluoroalkyl substances in drinking water – Li H m.fl., Environmental Research 204:112217, 2022. Ronneby Register Cohort (60 507 personer som bott i Ronneby kommun under föroreningsperioden, kopplad till cancerregistret 1985–2016) visade ingen ökad total cancerrisk hos dem som bott i det förorenade vattendistriktet (SIR 1,04 för män, 0,89 för kvinnor). Njurcancer var måttligt förhöjd (HR 1,27; 95 % KI 0,85–1,89, och HR 1,84 för dem som bodde där 2005–2013 när exponeringen var som högst), urinblåsecancer HR 1,32 (1,01–1,72), medan prostatacancer var lägre (HR 0,83).
8. Exposure to high levels of PFAS through drinking water is associated with increased risk of type 2 diabetes – findings from a register-based study in Ronneby, Sweden – Xu Y m.fl., Environmental Research 225:115525, 2023. Bland 55 032 vuxna i Ronneby Register Cohort hade de som någon gång bott med högförorenat kommunalt dricksvatten en förhöjd risk för typ 2-diabetes jämfört med aldrig exponerade (HR 1,18; 95 % KI 1,03–1,35), med högre riskestimat i åldrarna 18–45 år.
9. Prenatal exposure to per- and polyfluoroalkyl substances (PFAS) and incidence of asthma and wheeze in childhood: A register-based cohort study in Ronneby, Sweden – Blomberg AJ m.fl. (Lunds universitet), PLOS Medicine 23(4):e1004659, 2026. I en registerkohort av 11 488 barn födda i Blekinge 2006–2013 var mycket hög prenatal PFAS-exponering via dricksvatten förknippad med högre astmaincidens (HR 1,44; 95 % KI 1,08–1,92); den kumulativa astmaincidensen var 26,7 % i den mycket högt exponerade gruppen mot 16,1 % i bakgrundsgruppen. Inget samband sågs för pipande andning eller för de lägre exponeringsgrupperna, och författarna efterlyser replikering.
10. Perfluoroalkyl Acids (PFAAs) in Children's Serum and Contribution from PFAA-Contaminated Drinking Water – Gyllenhammar I m.fl. (Livsmedelsverket, SLU, Stockholms universitet), Environmental Science & Technology 53(19):11447, 2019. Hos barn i Uppsala län, där dricksvattnet historiskt förorenats med bland annat PFHxS, PFOS och PFOA, ökade serumhalterna av PFOA, PFBS, PFHxS och PFOS med 1,2, 207, 7,4 respektive 0,93 % per månad av kumulativ dricksvattenexponering. Överföring från modern via moderkaka och amning var en viktig bestämningsfaktor, särskilt för fyraåringar.
11. Riktvärden för dricksvatten från små dricksvattenanläggningar för privat bruk (tabell, version 2026-02-04) – Livsmedelsverket, 2026. Livsmedelsverkets gällande riktvärden för egen brunn, med markering av om ett värde är hälsomässigt (h), estetiskt (e) eller tekniskt (t) grundat.

Vanliga frågor

Hur mycket PFAS får man få i sig?

EFSA:s tolerabla veckointag är 4,4 nanogram per kilo kroppsvikt och vecka för summan av PFOA, PFNA, PFHxS och PFOS. Det motsvarar 0,63 nanogram per kilo och dag. Många européer ligger redan nära eller över den nivån enbart från maten, vilket är skälet till att dricksvattnet ska tillföra så lite som möjligt.

Är PFAS cancerframkallande?

IARC klassar PFOA som cancerframkallande för människa (grupp 1) och PFOS som möjligen cancerframkallande (grupp 2B), båda sedan 2023. I Ronneby sågs ingen ökad total cancerrisk, men en måttligt förhöjd risk för njurcancer hos dem som exponerats mest.

Vilka drabbas mest av PFAS i dricksvatten?

Barn och foster. Den känsligaste effekten är sämre vaccinationssvar hos barn, PFAS förs över via moderkakan och amningen, och spädbarn som får ersättning blandad med brunnsvatten får mest per kilo kroppsvikt. Gravida och småbarnsfamiljer med egen brunn nära en möjlig källa bör låta analysera vattnet.

Hjälper det att koka vattnet?

Nej. PFAS förångas inte vid kokning utan blir kvar i vattnet. De metoder som avskiljer PFAS är omvänd osmos och filter med aktivt kol, och effekten ska kontrolleras med ett nytt prov.

Nästa steg

• Vattenanalys PFAS – ackrediterad analys av de enskilda PFAS-ämnena, med PFAS-4 och PFAS-21 mot riktvärdena.
• PFAS i dricksvatten – riktvärden, källor och åtgärder i Kunskapsbanken.
• Dricksvatten till spädbarn – vad som bör vara analyserat innan vattnet används till ersättning.