Blogg

PFAS har blivit ett av de mest uppmärksammade miljö- och hälsoproblemen i Sverige. Dessa så kallade evighetskemikalier finns i dricksvattnet hos hundratusentals svenskar och bryts aldrig ner i naturen. Men vad är egentligen PFAS? Hur farligt är det? Och vad kan du göra om du misstänker PFAS i ditt vatten? I den här kompletta guiden går vi igenom allt du behöver veta – från gränsvärden och hälsoeffekter till testning och reningsmetoder.

Vad är PFAS?

PFAS står för per- och polyfluorerade alkylsubstanser – en grupp av över 10 000 syntetiska kemikalier som har en gemensam egenskap: de innehåller extremt starka bindningar mellan fluor och kol som gör dem nästan omöjliga att bryta ner. Därav namnet evighetskemikalier – de försvinner aldrig från naturen.

PFAS har använts sedan 1950-talet i en mängd produkter och industriella processer tack vare sina unika egenskaper: de är vatten-, fett- och smutsavvisande samt tål höga temperaturer.

De vanligaste PFAS-ämnena

• PFOS (perfluoroktansulfonat): Användes i stor skala i brandsläckningsskum, textilimpregnering och matförpackningar. Förbjudet i EU sedan 2009 men finns fortfarande kvar i miljön.
• PFOA (perfluoroktansyra): Användes bland annat vid tillverkning av teflon. Förbjudet i EU sedan 2020.
• GenX (HFPO-DA): Ersättningskemikalie för PFOA som nu också visat sig vara problematisk.
• PFHxS (perfluorhexansulfonat): En kortare PFAS-variant som är lättrörlig i grundvatten och svår att rena bort.

Även om de mest kända PFAS-ämnena har förbjudits, används nya varianter fortfarande – och de gamla finns kvar i mark, vatten och i våra kroppar.

Var kommer PFAS ifrån?

PFAS sprids i miljön från många olika källor:

Brandövningsplatser – den största punktkällan

Brandövningsplatser vid flygplatser och militäranläggningar är den största kända punktkällan för PFAS-förorening i Sverige. Brandsläckningsskum (AFFF) som användes från 1960-talet och framåt innehöll höga halter PFOS. Kemikalierna har sipprat ner i marken och nått grundvattnet, där de sprider sig vidare.

Andra källor

• Industrier: Kemisk industri, metallindustri och pappersbruk.
• Avloppsreningsverk: PFAS passerar genom konventionell rening och sprids via slam och utgående vatten.
• Deponier: Soptipper där PFAS-innehållande produkter har kastats läcker till grundvattnet.
• Dagvatten: PFAS från impregnerade ytor, byggnader och infrastruktur sköljs ut med regnvatten.
• Jordbruk: Slam från reningsverk som sprids på åkermark kan innehålla PFAS som lakas ut till grundvattnet.

PFAS i dricksvatten – hur vanligt är det?

PFAS-förorenat dricksvatten är ett utbrett problem i Sverige. Undersökningar har visat att vatten från hundratals kommunala vattenverk innehåller mätbara halter av PFAS. Vissa av de mest uppmärksammade fallen inkluderar:

• Ronneby: Extremt höga halter av PFAS upptäcktes 2013 efter att brandövningsplatsen vid F17 förorenat vattenverkets grundvattentäkt. Upp till 10 000 ng/l uppmättes – 2 500 gånger dagens gränsvärde.
• Uppsala: PFAS från Ärna flygplats har påverkat grundvattentäkter.
• Kallinge, Tullinge, Visby: Ytterligare orter med känd PFAS-problematik kopplad till militära eller civila flygplatser.

Men problemet är inte begränsat till dessa kända fall. PFAS är så spritt att låga halter kan finnas i dricksvatten nästan var som helst – även i enskilda brunnar långt från kända föroreningskällor. Läs mer om hur du skyddar din brunn i vår artikel PFAS i vatten – så skyddar du din brunn och hälsa.

Hälsoeffekter av PFAS

PFAS ansamlas i kroppen – de har en halveringstid på flera år i människokroppen. Forskning har visat kopplingar mellan PFAS-exponering och en rad hälsoeffekter:

Etablerade samband

• Förhöjt kolesterol: PFAS påverkar fettmetabolismen och ökar LDL-kolesterol.
• Påverkan på immunförsvaret: Studier visar sämre antikroppssvar vid vaccinering, särskilt hos barn.
• Sköldkörtelpåverkan: PFAS kan störa sköldkörtelns hormoner.
• Leverpåverkan: Förhöjda leverenzymer och ökad risk för leversjukdom.

Misstänkta samband

• Cancer: PFOA klassas av IARC (International Agency for Research on Cancer) som "cancerframkallande för människa" (grupp 1), med starkast koppling till njurcancer och testikelcancer. PFOS klassas som "möjligen cancerframkallande" (grupp 2B).
• Reproduktionspåverkan: Lägre födelsevikt, sämre fertilitet.
• Graviditetsdiabetes och preeklampsi: Ökad risk vid hög exponering.

PFAS gränsvärden i Sverige

Livsmedelsverket har skärpt gränsvärdena för PFAS i dricksvatten i linje med EU:s dricksvattendirektiv:

Nuvarande gränsvärden

• Summan av 4 PFAS (PFOS, PFOA, PFHxS, PFNA): max 4 ng/l (nanogram per liter)
• Summan av 21 PFAS: max 100 ng/l
• Total PFAS (med fluormetoden): max 500 ng/l

Det strängaste gränsvärdet – 4 ng/l för summan av fyra ämnen – är extremt lågt och innebär en stor utmaning för vattenverk som behöver rena bort PFAS. Många svenska vattentäkter klarar inte det nya gränsvärdet utan uppgradering av reningsprocessen.

Åtgärdsgränser

Livsmedelsverket har även satt åtgärdsgränser som signalerar att dricksvattnet bör utredas och åtgärdas:

• Vid halter över 4 ng/l (summa 4) bör åtgärder vidtas
• Vid halter över 100 ng/l (summa 21) bör vattnet inte användas som dricksvatten utan vidare utredning

Så testar du ditt vatten för PFAS

Att testa sitt vatten för PFAS är det enda sättet att veta om kemikalierna finns i ditt dricksvatten. PFAS syns inte, luktar inte och smakar inte – du kan bara upptäcka dem genom en laboratorieanalys.

Vem bör testa?

• Alla med egen brunn – särskilt om brunnen ligger i närheten av en flygplats, brandövningsplats, deponi eller industri.
• Brunnar i jordbruksområden – slam från reningsverk kan innehålla PFAS.
• Vid husköp – en PFAS-analys bör ingå i besiktningen om fastigheten har egen brunn.
• Vid oro – om din kommun rapporterat PFAS-problem eller om du bor i ett känt riskområde.

Hur går provtagningen till?

PFAS-analys kräver speciell provtagningsutrustning och hantering – PFAS-ämnen finns i så låga halter att risken för kontaminering av provet är stor om det hanteras fel. Ett provtagningskit med rätt flaskor och instruktioner är viktigt. Beställ en vattenanalys med PFAS hos Svenskt Vattenprov så får du allt du behöver.

Reningsmetoder för PFAS i vatten

Om PFAS hittas i ditt vatten finns det effektiva reningsmetoder:

Aktivt kolfilter (GAC)

Granulerat aktivt kol (GAC) adsorberar PFAS-ämnen effektivt, särskilt de längre varianterna som PFOS och PFOA. Det är den vanligaste reningsmetoden både i vattenverk och för enskilda hushåll. Filtret behöver bytas regelbundet – ofta var 6–12 månad för hushållsfilter.

Omvänd osmos (RO)

Omvänd osmos pressar vattnet genom ett mycket finmaskigt membran som stoppar de flesta föroreningar, inklusive PFAS. Metoden är mycket effektiv (över 95 procent) men producerar restvatten som behöver hanteras.

Jonbytare

Anjonbytare kan selektivt binda PFAS-ämnen och är särskilt effektiva för de kortare PFAS-varianterna som aktivt kol har svårare att fånga.

Vad fungerar INTE?

Kokning, UV-behandling och vanlig filtrering tar inte bort PFAS. Det krävs specifik reningsteknik.

Vad ska du göra om PFAS hittas i ditt vatten?

1. Bedöm halten: Jämför med gränsvärdena ovan. Halter under 4 ng/l (summa 4) bedöms som säkra.
2. Vid förhöjda halter: Överväg att använda flaskvatten för dricksvatten och matlagning som kortsiktig åtgärd.
3. Installera rening: Ett aktivt kolfilter eller RO-anläggning för dricksvattenkranen ger effektivt skydd.
4. Kontakta kommunen: Rapportera fyndet – kommunen kan ha information om lokala föroreningskällor och kan behöva agera.
5. Följ upp: Ta nya prover efter installation av rening för att verifiera att filtret fungerar, och byt filter enligt rekommendation.

PFAS i Sverige – vad görs?

Flera insatser pågår för att hantera PFAS-problematiken i Sverige:

• EU-förbud: EU arbetar med ett brett förbud mot all icke-essentiell PFAS-användning, föreslaget av Sverige tillsammans med fyra andra länder.
• Sanering: Försvarsmakten och andra ansvariga aktörer sanerar förorenade brandövningsplatser, men arbetet är kostsamt och tidskrävande.
• Uppgraderade vattenverk: Kommuner investerar i GAC-filter och andra reningstekniker för att klara de nya gränsvärdena.
• Forskning: Svensk forskning (bland annat vid SLU och Stockholms universitet) driver utveckling av nya reningsmetoder och bättre förståelse av spridningsvägar.

Testa ditt vatten för PFAS

PFAS är osynligt och luktlöst – det enda sättet att veta om evighetskemikalierna finns i ditt dricksvatten är att göra en professionell vattenanalys. Särskilt om du har egen brunn, bor nära en potentiell föroreningskälla, eller köper en fastighet med brunn bör du testa.

Beställ en PFAS-analys hos Svenskt Vattenprov och ta reda på om ditt dricksvatten innehåller evighetskemikalier. Vi erbjuder ackrediterade analyser med tydliga resultat – för din familjs trygghet.