Blog

Därför är brunnsvatten en särskild fråga när du har spädbarn

Att ha egen brunn innebär att du själv ansvarar för vattenkvaliteten. Kommunalt vatten kontrolleras löpande, men i en enskild brunn är det du som ägare som måste ta reda på vad vattnet innehåller. När det finns ett spädbarn i hushållet blir detta extra viktigt, eftersom nyfödda är betydligt känsligare för vissa ämnen än vuxna.

Det finns flera skäl till detta. Ett spädbarn har mycket låg kroppsvikt, vilket gör att samma mängd av ett ämne ger en betydligt högre dos i förhållande till kroppen jämfört med hos en vuxen. Dessutom är barnets matsmältningssystem och enzymsystem ännu inte färdigutvecklade. Magsäcken har lägre surhetsgrad, vilket underlättar tillväxt av vissa bakterier, och kroppens förmåga att bryta ner och skydda sig mot ämnen som nitrit är begränsad under de första levnadsmånaderna.

Om du använder brunnsvatten till att blanda modersmjölksersättning är det därför klokt att låta analysera vattnet innan det ges till barnet. Nedan går vi igenom de tre viktigaste sakerna att hålla koll på: nitrat, fluorid och bakterier.

Nitrat och risken för methemoglobinemi

Nitrat är ett av de mest omtalade ämnena när det gäller spädbarn och dricksvatten. Nitrat kommer ofta från gödsling, avlopp och jordbruksmark, och kan sippra ner till grundvattnet, särskilt i grävda och grundare brunnar.

Problemet är inte nitrat i sig, utan att det i kroppen kan omvandlas till nitrit. Hos spädbarn kan nitrit binda till det syrebärande hemoglobinet i blodet och bilda methemoglobin, som inte kan transportera syre. Detta tillstånd kallas methemoglobinemi eller i folkmun "blue baby syndrome", eftersom barnet kan få en blåaktig hudton på grund av syrebrist. Små barn är särskilt utsatta både på grund av sin låga kroppsvikt och sitt omogna enzymsystem.

Enligt Livsmedelsverket bedöms dricksvatten som otjänligt vid en nitrathalt på 50 mg/l eller mer. Redan vid halter över 20 mg/l klassas vattnet som tjänligt med anmärkning, och Livsmedelsverket rekommenderar särskild försiktighet för spädbarn. Det innebär att vatten med nitrathalt över 20 mg/l inte bör användas till modersmjölksersättning till barn under ett år.

Vill du läsa mer om varifrån nitrat kommer och hur du sänker halterna? Läs vår fördjupning om nitrat i brunnsvatten.

Fluorid – nyttigt i lagom mängd, skadligt i för hög halt

Fluorid förekommer naturligt i berggrunden och är vanligt i borrade brunnar, där vattnet varit i kontakt med berg under lång tid. I små mängder har fluorid en känd kariesförebyggande effekt, men i för höga halter blir det ett hälsoproblem.

Dental och skelettfluoros

Får ett barn i sig för mycket fluorid under den period då tänderna bildas kan det ge dental fluoros, det vill säga vita fläckar eller missfärgningar på tandemaljen. Vid mycket höga halter under lång tid finns även risk för skelettfluoros, som påverkar skelettet. Foster och spädbarn anses särskilt känsliga eftersom nervsystemet och kroppen fortfarande är under utveckling.

Livsmedelsverket anger ett riktvärde på 1,5 mg/l för fluorid. Vatten med halter över detta bör inte användas regelbundet till spädbarn, och vid höga halter kan barnet behöva alternativt vatten till både dryck och modersmjölksersättning. Notera att fluorid inte syns, luktar eller smakar något i normala halter, vilket gör att en analys är enda sättet att veta hur det ser ut i just din brunn.

Läs mer i vår artikel om fluorid i dricksvatten i Sverige.

Bakterier – E. coli och koliforma bakterier

Den tredje stora frågan är mikrobiologisk kvalitet. I brunnsvatten kan man hitta E. coli och koliforma bakterier, som ofta är tecken på påverkan från avlopp, ytvatten eller djur. E. coli är en tydlig indikator på fekal förorening och innebär att vattnet kan innehålla sjukdomsframkallande mikroorganismer.

För de flesta vuxna kan förorenat vatten ge övergående mag- och tarmbesvär med diarré och kräkningar. För ett spädbarn kan samma infektion bli betydligt allvarligare, eftersom små barn snabbt blir uttorkade och har ett omoget immunförsvar. Diarré och vätskeförlust hos nyfödda ska alltid tas på stort allvar.

Bakterier syns inte i vattnet, och ett klart och gott vatten kan ändå vara otjänligt ur bakteriologisk synvinkel. Läs mer om vad olika fynd betyder i våra artiklar om koliforma bakterier i dricksvatten.

Praktiska råd: testa innan du blandar modersmjölksersättning

Det viktigaste rådet är enkelt: låt analysera brunnsvattnet innan du börjar använda det till modersmjölksersättning eller annan mat till ditt spädbarn. Vänta inte tills problem uppstår, eftersom flera av de farligaste ämnena varken syns, luktar eller smakar.

Kokning löser inte allt

Många tror att man alltid kan koka bort problem i vattnet. Det stämmer bara delvis. Kokning avdödar bakterier som E. coli och koliforma, och rullande kokning är ett bra tillfälligt skydd vid konstaterad mikrobiologisk förorening. Men kokning tar inte bort nitrat, fluorid eller metaller. Tvärtom: när vattnet kokar avdunstar en del av vattnet medan ämnena stannar kvar, vilket gör att halterna koncentreras och blir högre. Att koka vatten med hög nitrat- eller fluoridhalt förbättrar alltså inte situationen, utan kan göra den sämre.

För att få en helhetsbild bör du välja en bred analys som täcker både kemiska och mikrobiologiska parametrar. En helhetsanalys för borrad brunn ger dig svar på nitrat, fluorid, metaller och bakterier i ett och samma prov, analyserat av ett ackrediterat laboratorium. Har du en gravd brunn eller är osäker på vilket paket som passar, hittar du fler alternativ i vårt sortiment av vattenanalyser.

Vanliga frågor (FAQ)

När bör jag testa brunnsvattnet inför en födsel?

Ta ett vattenprov i god tid, gärna redan under graviditeten, så att du hinner åtgärda eventuella problem och göra ett omtest innan barnet kommer. Har du inte testat på flera år är det extra viktigt.

Kan jag använda brunnsvatten till modersmjölksersättning?

Ja, om vattnet är tjänligt. Men vatten med nitrathalt över 20 mg/l eller fluorid över 1,5 mg/l bör inte användas till spädbarn enligt Livsmedelsverket, och vatten med påvisad E. coli ska inte ges utan åtgärd. Testa först.

Räcker det att koka vattnet?

Kokning avdödar bakterier men tar inte bort nitrat, fluorid eller metaller – halterna kan tvärtom öka. Kokning är därför bara en lösning på mikrobiologiska problem, inte kemiska.

Hur ofta bör jag ta om provet?

En bra tumregel är vart tredje år för en frisk brunn, men oftare om du har spädbarn, om brunnen är grävd eller grund, eller om du märkt förändringar i smak, lukt eller färg. Läs mer om symtom i vår guide om bakterier i vatten och symtom.

Innehållet är allmän information och ersätter inte medicinsk rådgivning. Vid misstanke om att ett spädbarn påverkats av dricksvatten, kontakta sjukvården.