Clostridium perfringens i vatten: så tolkar du fyndet i brunnen
Clostridium perfringens i dricksvatten är ett tecken på att vattnet har påverkats av avföring från människor eller djur, till exempel via avlopp eller naturgödsel. Bakterien i sig är sällan det största problemet. Det allvarliga är vad den avslöjar: att ytvatten eller förorening har hittat en väg in i brunnen, och att mer motståndskraftiga smittämnen kan ha följt med. Här går vi igenom vad fyndet betyder, vilka krav som gäller, hur du agerar när provsvaret kommer och hur du tar provet så att du kan lita på resultatet.
Kort sagt
- Clostridium perfringens är en sporbildande bakterie som visar att vattnet har fått fekal påverkan, ofta via ytvatten, avlopp eller gödsel.
- Sporerna överlever länge och tål desinfektion bättre än andra indikatorbakterier, så ett fynd kan avslöja en förorening som E. coli-analysen missar.
- I dricksvatten från vattenverk är gränsvärdet att bakterien inte får påvisas i 100 ml. Vatten från egen brunn bedöms som tjänligt, tjänligt med anmärkning eller otjänligt.
- Bedöms vattnet otjänligt av mikrobiologiska skäl: koka vattnet till dryck och matlagning, leta efter orsaken, åtgärda den och ta ett nytt prov.
- Livsmedelsverket rekommenderar att du analyserar brunnsvattnet minst vart tredje år, och oftare om du har barn upp till fem år.
Innehållsförteckning
- Vad är Clostridium perfringens?
- Därför letar laboratoriet efter bakterien i dricksvatten
- Gränsvärde och bedömning av provsvaret
- Så kan bakterien ta sig in i brunnen
- Hälsorisker och vem som bör vara extra försiktig
- Provsvaret visar Clostridium perfringens: gör så här
- Så tar du provet och när du bör göra det
- Analysera brunnsvattnet med Svenskt Vattenprov
- Så ser vi på fynd av Clostridium perfringens
- Vanliga frågor om Clostridium perfringens i vatten
- Källor
Vad är Clostridium perfringens?
Clostridium perfringens är en sporbildande och gasproducerande bakterie som trivs i syrefria miljöer, men som kan växa även när det finns mycket små mängder syre. Celler och sporer av bakterien finns naturligt i jord och sediment, och i avföring från människor och varmblodiga djur.
Sporen är bakteriens vilande form. Den bildas när förhållandena blir ogynnsamma och kan ligga kvar länge i väntan på bättre villkor. Enligt Livsmedelsverket bildar bakterien värmetåliga sporer, och vissa stammar kan bilda gift i tarmen som ger magsjuka.
De flesta som har hört talas om Clostridium perfringens har gjort det i samband med matförgiftning, ofta efter stora kötträtter som svalnat för långsamt. I dricksvatten har bakterien en annan roll. Där handlar det mindre om bakterien själv och mer om vad den berättar om vattnets väg till kranen.
Därför letar laboratoriet efter bakterien i dricksvatten
Clostridium perfringens är en så kallad indikatorbakterie. Laboratoriet letar inte efter varje tänkbart smittämne, utan efter organismer som visar att smitta kan ha kommit in. Enligt Livsmedelsverkets vägledning om indikatorparametrar visar bakterien fekal påverkan från människor eller djur, och förekomst kan innebära ökad risk för vattenburen smitta.
Det som gör Clostridium perfringens särskilt användbar är sporerna. De överlever längre i vatten och står emot desinfektion bättre än andra fekala indikatorer, som E. coli och koliforma bakterier. Livsmedelsverket beskriver bakterien som den indikator som bäst motsvarar hur motståndskraftiga sjukdomsframkallande mikroorganismer beter sig i råvatten och när vattnet passerar ett vattenverks reningssteg.
För dig som brunnsägare betyder det två saker:
- Ett fynd kan avslöja en äldre eller tillfällig förorening. Eftersom sporerna lever länge kan de finnas kvar efter att E. coli har försvunnit ur vattnet.
- Ett fynd säger något om brunnens skydd. Bakterien visar att ytligt vatten eller förorening har en väg in, och samma väg kan användas av andra smittämnen.
Det finns också en nyans att känna till. I en rapport om bevattningsvatten beskriver Livsmedelsverket Clostridium perfringens som en svagare fekal indikator, eftersom den även finns i förmultnande växter och jord. Ett fynd betyder alltså inte automatiskt att avloppsvatten har läckt in. Men även jord och ytvatten i brunnen är ett problem som ska åtgärdas.
Hur allvarligt ett fynd tas syns tydligt i större skala. I november 2023 upptäcktes bakterien i ledningsnätet i Visby med omnejd, och omkring 40 000 abonnenter berördes. Region Gotland lät rekommendationen att koka vattnet ligga kvar så länge proverna fortsatte att visa bakterien.
Gränsvärde och bedömning av provsvaret
För dricksvatten från vattenverk finns tydliga krav i Livsmedelsverkets föreskrifter. För en enskild brunn till privat bruk gäller i stället Livsmedelsverkets råd och riktvärden, men logiken är densamma: bakterien ska inte finnas i vattnet.
| Fråga | Vad som gäller |
|---|---|
| Gränsvärde i dricksvatten från vattenverk | “Påvisad” per 100 ml hos användaren, det vill säga bakterien ska inte kunna hittas |
| När vattenverk måste analysera | När råvattnet kommer från eller påverkas av ytvatten, eller när faroanalysen visar att det behövs |
| Referensmetod | SS-EN ISO 14189, enligt bilaga 4 till LIVSFS 2022:12 |
| Hur resultatet redovisas | Som presumtiva eller konfirmerade Clostridium perfringens |
| Bedömning av egen brunn | Varje parameter bedöms som tjänligt, tjänligt med anmärkning eller otjänligt |
Uppgifterna om gränsvärde och analyskrav kommer från Kontrollwikis sida om indikatorparametrar och från vägledningen om hur analyserna ska genomföras.
Presumtiva eller konfirmerade bakterier
På provsvaret kan det stå “presumtiva Clostridium perfringens”. Det betyder att laboratoriet har hittat bakterier som med stor sannolikhet är Clostridium perfringens, utifrån hur de växer på odlingsmediet. Konfirmerade bakterier har genomgått ytterligare ett bekräftande steg. I Livsmedelsverkets rapport om bevattningsvatten anges analystiden till 18 till 24 timmar för presumtiva och 48 timmar för konfirmerade. Redan ett presumtivt fynd är en signal att agera på.
Tjänligt, tjänligt med anmärkning eller otjänligt
Enligt Livsmedelsverkets faktaskrift om dricksvatten från små anläggningar för privat bruk bör proverna analyseras av ett ackrediterat laboratorium, och varje parameter får en av tre bedömningar. “Tjänligt” betyder att vattnet uppfyller riktvärdet. “Tjänligt med anmärkning” betyder att något avviker och bör åtgärdas, även om vattnet kan drickas. “Otjänligt” betyder att vattnet inte bör användas som dricksvatten utan åtgärd. Läs mer om hur du tolkar de tre bedömningarna.
Så kan bakterien ta sig in i brunnen
Clostridium perfringens kommer nästan alltid in uppifrån, med vatten som inte har filtrerats tillräckligt genom marken. Det gör att grävda brunnar och brunnar nära ytan är mest utsatta, men även en borrad brunn kan påverkas om den inte är ordentligt tätad. De vanligaste vägarna in:
- Otätt lock eller skarvar. Regnvatten, smältvatten, jord, insekter och smådjur kan ta sig ner i en grävd brunn genom ett dåligt lock eller spruckna betongringar.
- Avlopp i närheten. En egen avloppsanläggning som läcker eller ligger för nära brunnen, eller uppströms i grundvattnets riktning, är en klassisk orsak.
- Gödsel och djurhållning. Naturgödsel på åkern, betande djur eller en gödselplatta nära brunnen kan föra med sig fekala bakterier.
- Översvämning, skyfall och snösmältning. När marken är vattenmättad kan ytvatten rinna direkt mot brunnen.
- Brister i en borrad brunn. Ett foderrör som inte är tätat mot berget eller som slutar för nära markytan kan släppa in ytligt grundvatten.
- Ytvatten som råvatten. Tar du vatten från sjö eller vattendrag är fekal påverkan något du alltid behöver räkna med.
Vår erfarenhet är att problemen ofta syns i samband med väderomslag. Ett prov som är fint i torrt väder kan se annorlunda ut efter en regnig höst, vilket är en anledning att tänka på när på året du tar vattenprovet.
Hälsorisker och vem som bör vara extra försiktig
Livsmedelsverkets faktaskrift från 2024 konstaterar att vatten med bristande kvalitet kan ge både akuta sjukdomar och kroniska hälsoproblem. Många sjukdomsframkallande ämnen har varken lukt, smak eller färg, och kan bara upptäckas genom analys på laboratorium. Klart och gott vatten är alltså ingen garanti.
När Clostridium perfringens ger sjukdom via mat handlar det om magont, illamående och vattnig diarré, som enligt Livsmedelsverket i Finland oftast går över på ett till två dygn. I brunnsvatten är den större risken de andra smittämnen som bakterien signalerar, och som kan följa samma väg in i brunnen.
Faktaskriften rekommenderar tätare provtagning i hushåll med barn upp till och med fem år. Bor det små barn, gravida, äldre eller någon med nedsatt immunförsvar i huset är det extra viktigt att agera snabbt på ett positivt provsvar. Får någon i familjen diarré, kräkningar eller feber som inte går över, ring 1177 eller kontakta vårdcentralen och berätta att ni dricker vatten från egen brunn.
Provsvaret visar Clostridium perfringens: gör så här
Ett positivt provsvar är obehagligt, men det finns en tydlig ordning att följa. Stegen nedan bygger på Livsmedelsverkets råd för små dricksvattenanläggningar.
- Koka vattnet till dryck och matlagning. Bedöms vattnet otjänligt av mikrobiologiska skäl bör det kokas innan du dricker det eller lagar mat med det. Enligt Livsmedelsverket räcker det att vattnet kokar upp så att det bubblar för att oskadliggöra de mikroorganismer som kan finnas i förorenat dricksvatten. Kokning hjälper däremot inte mot kemiska föroreningar.
- Leta efter orsaken. Gå runt brunnen och se efter: är locket tätt, finns sprickor, rinner ytvatten mot brunnen, ligger avlopp eller gödsel nära? Har det nyligen varit översvämning, skyfall eller grävarbeten i närheten?
- Kontakta kommunens miljökontor. Faktaskriften rekommenderar att du vänder dig till miljökontoret eller ett ackrediterat laboratorium för vägledning om vilka åtgärder som passar just din brunn.
- Åtgärda felet. Det kan handla om att byta lock, täta skarvar, leda bort ytvatten, rengöra brunnen eller åtgärda ett avlopp. Ska brunnen desinficeras, gör det enligt råd från miljökontoret eller en brunnsentreprenör, eftersom fel dosering kan ge nya problem.
- Ta ett nytt prov efter åtgärden. Först när ett nytt prov visar att bakterien är borta vet du att vattnet är drickbart igen. Fortsätt koka vattnet tills dess.
Vänta inte med uppföljningen. Hitta orsaken och ta det nya provet efter att åtgärden är gjord, så att du inte behöver koka vattnet längre än nödvändigt.
Så tar du provet och när du bör göra det
Livsmedelsverkets faktaskrift ger några tydliga riktmärken för när du bör analysera vattnet:
- Minst vart tredje år för alla som ansvarar för en liten dricksvattenanläggning.
- Oftare med små barn upp till och med fem år i hushållet.
- Efter stora förändringar i närheten, som översvämning, skogsbrand eller andra händelser som kan påverka vattnet.
- När vattnet förändras, eller när du misstänker att något har påverkat kvaliteten.
- Efter åtgärder som gjorts på grund av ett positivt provsvar.
Innan du tar provet är det klokt att ta reda på vilka föroreningar som är vanliga i ditt område. Faktaskriften pekar på SGU:s kartor och rapporter, kommunens VA-rådgivare och erfarna brunnsborrare i trakten som bra källor.
Själva provtagningen avgör hur pålitligt svaret blir. Använd den sterila flaskan från provtagningskitet, rör inte vid insidan av flaskan eller korken, och följ instruktionen för hur länge vattnet ska spola. Skicka provet så snart som möjligt efter att du har tagit det, eftersom bakterieprov behöver komma fram till laboratoriet i tid. Vi går igenom hela förloppet i vår guide vattenanalys i egen brunn steg för steg, och vill du veta vilka fler ämnen som är värda att analysera finns en genomgång av viktiga ämnen i dricksvatten från brunn.
Analysera brunnsvattnet med Svenskt Vattenprov
Vill du veta om ditt brunnsvatten är påverkat av bakterier gör du det enkelt hemifrån. Hos oss ingår provtagningskit, frakt, analys på SGS Analytics Swedac-ackrediterade laboratorium och personlig rådgivning i priset. Varje prov bedöms mot svenska dricksvattenkrav, och du får en tydlig rapport med förslag på åtgärder.
Vill du fokusera på mikrobiologin är Vattenanalys Bakterier för 695 kr ett bra första steg. Vill du ha en bredare bild av brunnen finns Vattenanalys Grävd Brunn för 1 695 kr, Vattenanalys Borrad Brunn för 1 995 kr, Vattenanalys Gård för 1 995 kr och Vattenanalys Komplett+ för 4 495 kr. Tar du vatten från sjö finns Vattenanalys Sjövatten. Jämför innehållet i alla våra analyspaket, och hör av dig om du vill ha hjälp att välja rätt paket för din brunn.
Så ser vi på fynd av Clostridium perfringens
Vi ser Clostridium perfringens som en av de mest värdefulla varningssignalerna en brunnsägare kan få. Bakterien berättar sällan att något akut har hänt i dag. Den berättar att brunnen har en svaghet, en väg där ytvatten och förorening kan ta sig in.
Sedan 2018 har vi hjälpt tusentals fastighetsägare från Skåne till Norrland att förstå sina provsvar. Vi vet att en grävd brunn på landsbygden nära åkermark har andra risker än en bergborrad brunn i granitområden, och att kustnära fastigheter har sina egna utmaningar. Därför vill vi att ett provsvar ska läsas i sitt sammanhang, inte som en ensam siffra.
Ett positivt fynd är inte slutet. Det är början på en tydlig åtgärdsplan: koka vattnet, hitta orsaken, åtgärda och provta igen. Våra rapporter och vår rådgivning är gjorda för att du ska kunna gå från oro till ett vatten du kan lita på. Eftersom analysen görs av ett Swedac-ackrediterat laboratorium kan du också använda resultatet i kontakten med kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd eller när du säljer ett hus med egen brunn.
Svenskt
Vanliga frågor om Clostridium perfringens i vatten
Är det farligt att dricka vatten med Clostridium perfringens?
Fyndet innebär en ökad risk för vattenburen smitta, eftersom bakterien visar att vattnet har fått fekal påverkan. Den största risken ligger ofta i de andra smittämnen som kan ha kommit in samma väg. Bedöms vattnet otjänligt bör du koka det före dryck och matlagning tills orsaken är åtgärdad och ett nytt prov är godkänt.
Varför hittades Clostridium men inte E. coli?
Sporerna av Clostridium perfringens överlever längre i vatten än E. coli och koliforma bakterier. Det betyder att bakterien kan finnas kvar efter en förorening som skedde för en tid sedan, eller vid en förorening som kommer och går. Fyndet ska därför tas på allvar även när E. coli saknas.
Kan en borrad brunn få Clostridium perfringens?
Ja. Borrade brunnar är oftast bättre skyddade än grävda, men ett foderrör som inte är ordentligt tätat mot berget eller som slutar för nära markytan kan släppa in ytligt vatten. Även översvämning eller ett läckande avlopp i närheten kan påverka en borrad brunn.
Hur länge ska jag koka vattnet?
Fortsätt koka vattnet till dryck och matlagning tills orsaken är åtgärdad och ett nytt prov visar att bakterien är borta. Enligt Livsmedelsverket räcker det att vattnet kokar upp så att det bubblar. Kokning tar inte bort kemiska föroreningar.
Hur ofta bör jag testa brunnsvattnet för bakterier?
Livsmedelsverket rekommenderar analys minst vart tredje år, och oftare om det finns barn upp till och med fem år i hushållet. Ta också ett prov efter översvämning, skogsbrand, grävarbeten nära brunnen eller om vattnet förändras i lukt, smak eller färg.
Källor
- Livsmedelsverket Kontrollwiki: Indikatorparametrar
- Livsmedelsverket Kontrollwiki: Hur ska analyserna genomföras?
- Livsmedelsverket Kontrollwiki: Clostridium perfringens, provtagning
- Livsmedelsverket Kontrollwiki: Information vid kvalitetsproblem
- Livsmedelsverket: Dricksvatten från små dricksvattenanläggningar för privat bruk (2024)
- Livsmedelsverket: Clostridium perfringens
- Livsmedelsverket: Bevattningsvatten, samarbetsrapport 2019
- Livsmedelsverket i Finland: Clostridium perfringens
- Helagotland: Efter krisen, därför smakar vattnet fortfarande klor
- Sveriges Radio: Bakterien är kvar, minst ett vattenverk drabbat