Egen brunn i verksamhet

Ja, alltid. LIVSFS 2022:12 säger uttryckligen att dricksvatten som tillhandahålls som en del av en kommersiell eller offentlig verksamhet alltid omfattas av föreskrifterna. Restaurang, café, hotell, bed & breakfast, camping, vandrarhem och livsmedelsindustri med egen brunn räknas som en dricksvattenanläggning – oavsett hur lite vatten som produceras.

Det innebär registrering hos kommunen, faroanalys, egenkontroll och regelbunden provtagning hos ackrediterat laboratorium.

De trösklarna (i genomsnitt minst 10 m³/dygn eller minst 50 personer) avgör bara om en privat/enskild anläggning omfattas. För kommersiell eller offentlig verksamhet gäller reglerna oavsett storlek.

En liten restaurang med egen brunn slipper visserligen de tyngsta kraven (LIVSFS 2022:12 § 3), men måste ändå ha undersökningsprogram, faroanalys, egenkontroll och provtagning.

Frekvensen styrs av producerad volym (LIVSFS 2022:12, Bilaga 3). För de flesta små verksamheter (mindre än 10 m³/dygn) gäller för vatten hos användaren: provgrupp A en gång per år och provgrupp B en gång vart sjätte år. Vid 10–100 m³/dygn: provgrupp A två gånger per år och provgrupp B vartannat år.

Provgrupp A är mikrobiologi och basparametrar; provgrupp B är utökad kemi (metaller, nitrat, PFAS med mera). Begreppen ersatte de äldre "normal" och "utvidgad kontroll".

Något eget provtagningsprogram enligt LIVSFS 2022:12 krävs inte – det kommunala VA-bolaget ansvarar för vattnet fram till förbindelsepunkten vid tomtgränsen. Men du har kvar ett eget ansvar enligt livsmedelshygienlagstiftningen för vattnet i din egen anläggning.

Om din faroanalys visar risk – till exempel gamla interna rör, ismaskin eller egen tank – kan intern provtagning behövas. Vatten betraktas som livsmedel vid den punkt där det används i verksamheten.

Genomgående tre saker: registrera dricksvattenanläggningen, upprätta egenkontroll med faroanalys och undersökningsprogram (provpunkter, parametrar och frekvens), och provta regelbundet via ackrediterat laboratorium mot gränsvärdena i Bilaga 1.

Analysresultat ska kunna visas för konsument och tillsyn. Tillsynsmyndighet är kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd – kontakta ditt miljökontor för lokala blanketter och e-tjänster.

Provgrupp A och B är de kontrollnivåer som LIVSFS 2022:12 använder (de ersatte de äldre begreppen "normal" och "utvidgad kontroll"). Provgrupp A omfattar mikrobiologi och basparametrar – till exempel E. coli, koliforma bakterier, odlingsbara mikroorganismer, färg, järn, pH och turbiditet. Provgrupp B är utökad kemi – metaller (bly, kadmium, arsenik med flera), nitrat och nitrit, klorid, sulfat, fluorid, bekämpningsmedel och PFAS.

Om ett värde överskrider gränsvärdet ska verksamhetsutövaren utreda orsaken, bedöma hälsorisken och åtgärda (LIVSFS 2022:12 § 28–29). Beroende på parameter kan det innebära att vattnet tills vidare inte får användas till livsmedel, att kunder informeras, och att kommunens miljökontor underrättas.

Efter åtgärd tas nya prov för att bekräfta att vattnet åter är tjänligt. En dokumenterad egenkontroll gör hanteringen snabbare och tryggare.

Ja. Enligt 17 § LIVSFS 2022:12 ska verksamhetsutövaren ta fram ett förslag till undersökningsprogram med både parametrar och frekvenser. Programmet ska täcka fyra saker: driftkontroll, råvatten, utgående dricksvatten och dricksvatten hos användaren.

Det är alltså inte en lista på analyser utan en plan för hela kontrollen, byggd på en faroanalys av just er anläggning. Kommunens miljökontor granskar och fastställer programmet. Saknas det är det den vanligaste anmärkningen vid en kontroll – långt före ett enskilt underkänt prov.

Råvattnet har ett eget program i undersökningsprogrammet, skilt från dricksvattnet. Råvatten är vattnet innan beredning – det ni pumpar upp ur brunnen eller tar från sjön.

Skälet är att råvattenkontrollen ska fånga faror innan de når kranen, så att beredningen kan anpassas. Hittas till exempel bekämpningsmedel i råvattnet följer ett krav på att undersöka dem i dricksvattnet också, där gränsvärdena i bilaga 1 ska vara uppfyllda.

Ett vanligt missförstånd är att ett godkänt dricksvattenprov gör råvattenkontrollen onödig. Det gör det inte – de svarar på olika frågor.

Driftkontroll är den löpande kontrollen av att beredningen fungerar – inte de enstaka provgrupp A- och B-analyserna. Vilka parametrar och hur ofta bestäms i undersökningsprogrammet och beror på hur anläggningen ser ut.

Har ni UV-ljus, klorering, avhärdare eller filter är det driftkontrollen som visar att de gör sitt jobb mellan de föreskrivna undersökningarna. En anläggning utan driftkontroll upptäcker ett beredningsfel först vid nästa ordinarie prov, som kan ligga månader bort.

Ja, om faroanalysen indikerar att PFAS behöver undersökas. Gränsvärdena tillämpas sedan den 1 januari 2026:

• PFAS 4 – 4,0 ng/l. Summan av PFOS, PFOA, PFNA och PFHxS.
• PFAS 21 – 100 ng/l. Summan av 21 enskilda PFAS-ämnen.

Båda gäller vid provtagningspunkten dricksvatten hos användaren, alltså i kranen – inte i vattenverket. Faroanalysen ska särskilt väga in närhet till brandövningsplatser, flygplatser, militära områden och industri, som är de vanligaste källorna i Sverige.

Då följer ett lagkrav på en uppföljande analys. Total alfa- och betaaktivitet är indikatorparametrar – de säger ingenting om hälsorisk i sig, utan fungerar som screening.

Gränsvärdena hos användaren är 0,10 Bq/l för total alfaaktivitet och 1,0 Bq/l för total betaaktivitet. Överskrids något av dem gäller villkoren i bilaga 3 avsnitt D, som leder vidare till en bestämning av indikativ dos (gränsvärde 0,10 mSv). Den indikativa dosen omfattar alla radioaktiva ämnen utom tritium, kalium-40, radon och radons kortlivade sönderfallsprodukter.

Ett överskridande är alltså inte ett slutbesked utan början på en utredning.

Det beror på vilket regelverk som gäller er, och skillnaden är stor nog att vara värd att reda ut:

• Kommersiell eller offentlig verksamhet omfattas av LIVSFS 2022:12, där gränsvärdet är 100 Bq/l hos användaren.
• Enskild brunn för privat bruk följer Livsmedelsverkets råd, där vattnet bedöms som otjänligt först över 1 000 Bq/l och får anmärkning däremellan.

Ett värde på 400 Bq/l är alltså en anmärkning i ett privathushåll men ett överskridet gränsvärde i ett kafé på samma gata. Radon behöver bara undersökas om vattnet kommer från grundvatten eller ytvattenpåverkat grundvatten.

Verksamheten. Gränsvärdena för bly, koppar och nickel gäller vid provtagningspunkten dricksvatten hos användaren – alltså i kranen, efter fastighetens egna rör.

Det betyder att ett godkänt prov från det kommunala vattenverket inte säger något om vad som händer i en byggnad med gamla installationer. Metaller kan lösas ut ur rör, lödningar och blandare, särskilt i vatten som stått stilla över natten eller ett lov.

Det är därför skolor, förskolor, äldreboenden och hyresfastigheter är en egen målgrupp: de har ofta kommunalt vatten men lång stilleståndstid i ledningarna.

Bekämpningsmedel ingår i provgrupp B och undersöks när faroanalysen pekar dit. Bilaga 1 har tre separata parametrar: enskilda bekämpningsmedel (0,10 µg/l), totalhalt, samt gruppen aldrin, dieldrin, heptaklor och heptaklorepoxid (0,030 µg/l per ämne).

Saknas underlag om vad som använts kan SGU:s bedömningsgrunder för grundvatten användas som urval. Tänk på att flera av de ämnen som oftast påträffas har varit förbjudna sedan 1980- och 90-talen – BAM och atrazin är de vanligaste – så nedlagda verksamheter i tillrinningsområdet är minst lika intressanta som pågående. Länsstyrelsen eller kommunens miljökontor har ofta den informationen.

Nej. Legionella är ingen parameter i bilaga 1 till LIVSFS 2022:12. De mikrobiologiska parametrarna i dricksvattenföreskriften är indikatorer på förorening, som Escherichia coli och intestinala enterokocker.

Legionella hanteras i stället inom miljöbalkens egenkontroll och Folkhälsomyndighetens regler för hygienlokaler och varmvattensystem. Bakterien trivs i ljummet stillastående vatten och smittar genom inandning av aerosoler – duschar, bubbelpooler, kyltorn – inte genom att drickas.

En verksamhet kan alltså behöva både en dricksvattenkontroll och en legionellakontroll. De svarar på olika frågor och styrs av olika regelverk.

Tre saker att känna till för den som har ett undersökningsprogram skrivet tidigare:

• Arsenik sänktes till 5,0 µg/l. Före den 1 januari 2026 fick 10 µg/l tillämpas. Ett prov som var godkänt 2025 kan alltså vara ett överskridande idag.
• PFAS 4 – gränsvärdet 4,0 ng/l tillämpas från samma datum.
• PFAS 21 – gränsvärdet 100 ng/l tillämpas från samma datum.

Har ni ett program som skrevs mot de äldre värdena är det värt att gå igenom det. Det är verksamhetsutövaren, inte laboratoriet, som ansvarar för att programmet är aktuellt.