Nya gränsvärden för dricksvatten 1 Jan 2026
Nya dricksvattenkrav från 2026 – vad som gäller och hur du förbereder dig
Från och med 1 januari 2026 börjar nya gränsvärden för dricksvatten att gälla i Sverige. Samtidigt införs krav på att fler dricksvattenanläggningar ska genomföra systematisk kontroll av sitt råvatten. För många verksamheter innebär detta både nya analysparametrar och behov av att uppdatera sitt undersökningsprogram. De nya kraven följer av Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter LIVSFS 2022:12, som beslutades redan 2022 men innehöll övergångsbestämmelser fram till årsskiftet 2025/2026.
När övergångsperioden nu upphör ska flera nya parametrar börja kontrolleras i dricksvatten. Bland de viktigaste förändringarna finns åtta nya parametrar med gränsvärden, bland annat PFAS (PFAS 4) och Bisfenol A. Dessutom sänks gränsvärdena för vissa redan reglerade ämnen, däribland bly och arsenik. För många anläggningar blir också råvattenkontroll obligatorisk. Syftet med dessa skärpningar är att stärka skyddet för människors hälsa och att upptäcka risker tidigare i vattenkedjan, innan de hinner påverka det färdiga dricksvattnet.
Vilka parametrar ska analyseras?
Alla dricksvattenanläggningar ska ha ett fastställt undersökningsprogram som anger vilka parametrar som analyseras och hur ofta provtagning ska ske. Samtliga parametrar med gränsvärden finns listade i bilaga 1 till LIVSFS 2022:12, men vilka som faktiskt behöver analyseras beror på lokala förhållanden. För flera ämnen gäller särskilda villkor. Exempelvis behöver uran endast analyseras om vattnet kommer från grundvatten eller ytvattenpåverkat grundvatten, medan andra parametrar kan vara relevanta beroende på omgivande markanvändning eller kända miljöproblem i området.
En av de mest uppmärksammade förändringarna är kravet på PFAS-analyser. PFAS ska ingå i undersökningsprogrammet om faroanalysen visar att det finns risk för förekomst, eller om det finns misstanke om att PFAS kan förekomma i halter som innebär hälsorisk. Mindre anläggningar som producerar under 10 m³ dricksvatten per dygn eller försörjer färre än 50 personer omfattas inte av kravet på faroanalys, men har ändå ansvar att undersöka PFAS vid misstanke om påverkan. Detta innebär att även små producenter behöver vara uppmärksamma på risker i sin närhet, till exempel brandövningsplatser, industriområden eller andra kända föroreningskällor.
Vad händer vid överskridande?
Om ett analysresultat visar att ett gränsvärde överskrids får verksamhetsutövaren ett tydligt ansvar att agera. Först ska en bedömning göras om överskridandet innebär en hälsorisk. Om så är fallet ska både kontrollmyndigheten och konsumenterna informeras utan dröjsmål. Samtidigt ska råd ges till konsumenterna om eventuella skyddsåtgärder, exempelvis att koka vattnet eller använda flaskvatten. Därefter ska orsaken till överskridandet utredas och åtgärder vidtas för att återställa vattenkvaliteten.
Hur snabbt åtgärder måste genomföras beror på risknivån. Hälsorelaterade överskridanden, som höga halter av bakterier eller giftiga ämnen, kräver skyndsamma insatser. Estetiska eller tekniska avvikelser, som höga järnhalter eller färgat vatten, kan däremot hanteras över längre tid. För ämnen som PFAS kan åtgärdsarbetet vara särskilt långsiktigt och kräva omfattande utredning, projektering och eventuellt installation av avancerad reningsteknik. Detta gör det ännu viktigare att arbeta förebyggande och ha koll på vattenkvaliteten innan problem uppstår.
Råvattenkontroll blir bredare krav
Från den 1 januari 2026 ska dricksvattenproducenter inkludera råvattenundersökningar i sitt undersökningsprogram. Detta är en viktig förändring som innebär att vattnet ska kontrolleras redan innan det behandlas, inte bara när det kommer ut ur kranen. Undantag gäller endast för mycket små anläggningar som producerar mindre än 10 m³ per dygn och inte har någon beredning av vattnet. För alla andra blir råvattenkontrollen en obligatorisk del av driften.
Vilka råvattenparametrar som ska analyseras och hur ofta framgår av bilaga 3 till LIVSFS 2022:12. För anläggningar som har genomfört en faroanalys kan ytterligare parametrar behöva läggas till för att säkerställa att beredningen fungerar som avsett. Om en anläggning till exempel använder kemikalier för att sänka pH eller ta bort järn, kan det vara relevant att följa upp hur effektiv processen är genom att jämföra råvatten och färdigt dricksvatten över tid.
Förberedelser som gör skillnad
För att leva upp till de nya kraven krävs korrekta, tillförlitliga och aktuella vattenanalyser. Undersökningsprogram behöver ses över, uppdateras och i vissa fall fastställas på nytt av ansvarig kontrollmyndighet. Det innebär att många verksamheter behöver agera redan nu för att vara redo när regelverket träder i kraft. Genom att arbeta strukturerat med vattenanalyser och följa utvecklingen av regelverket kan risken för framtida problem minskas avsevärt.
På SvensktVattenprov.se hjälper vi verksamheter att genomföra vattenanalyser enligt gällande och kommande gränsvärden, säkerställa att rätt parametrar analyseras utifrån anläggningens förutsättningar, och ta fram analysunderlag som kan användas i undersökningsprogram och vid myndighetskontakt. Genom regelbunden provtagning kan förändringar över tid följas upp, och behov av kompletterande analyser, exempelvis PFAS eller råvattenparametrar, identifieras i god tid.
De nya gränsvärdena och kraven på råvattenkontroll innebär ett ökat ansvar för dricksvattenproducenter, men också en möjlighet att arbeta mer systematiskt och förebyggande. Genom att börja förbereda redan nu, med rätt analysunderlag och kunskap om vad som krävs, kan du säkerställa ett tryggt dricksvatten även efter 2026. På Svensktvattenprov.se finns kunskap, analysstöd och vattenprov som hjälper dig att möta både dagens och morgondagens krav på vattenkvalitet.